"Jag trodde att det var ett skÀmt"

Svenske Svante PÀÀbo fÄr Ärets Nobelpris i fysiologi eller medicin för sina upptÀckter om mÀnniskans evolution. Pristagaren, som i princip utvecklat ett helt forskningsfÀlt, Àr förvÄnad.
–Jag blev vĂ€ldigt överraskad, sĂ€ger han vid en presstrĂ€ff.

Svante PÀÀbo fÄr Ärets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Arkivbild.

Svante PÀÀbo fÄr Ärets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Arkivbild.

Foto: Christian Charisius/TT

Nobel2022-10-03 05:30

Svante PÀÀbo belönas för sina "upptÀckter rörande utdöda homininers arvsmassa och mÀnniskans evolution". Homininer Àr ett samlingsnamn för oss mÀnniskor och vÄra föregÄngare neandertalare och denisova.

PÄ en presstrÀff vid vid Max Planck-institutet i tyska staden Leipzig berÀttar Svante PÀÀbo om reaktionen nÀr Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén ringde.

– Jag trodde att det var ett skĂ€mt frĂ„n mina kollegor. Men sedan lĂ€t det lite för allvarligt, och dĂ„ sjönk det in för mig.

PÀÀbo har bÄde utvecklat sjÀlva metoderna som gör det möjligt att kartlÀgga arvsmassan hos vÄra utdöda föregÄngare och gjort banbrytande upptÀckter som visar hur vi mÀnniskor hÀnger ihop med dem genetiskt. Bland annat har han visat att neandertalare och homo sapiens fÄtt barn med varandra vilket gjort genflöde mellan dem.

Renovera sommarhuset

Han sÀger att han hoppas att priset inte ska pÄverka hans fortsatta arbete allt för mycket.

– Vi Ă€r vĂ€ldigt lyckligt lottade över att fĂ„ jobba med det hĂ€r och vi har haft ett stort stöd, sĂ„ det Ă€r ett privilegium. Det Ă€r inte helt enkelt att komma med en förfrĂ„gan om att fĂ„ göra kartlĂ€ggning av arvsmassan frĂ„n neandertalare som kan ta fem eller tio Ă„r. Men hĂ€r (Max Planck-institutet) fick vi det stödet.

Vad han ska göra med prispengarna, som likt förra Äret uppgÄr till 10 miljoner kronor, har han inte hunnit tÀnka pÄ.

– Kanske ska jag renovera sommarhuset i Sverige.

LÀnge ansÄgs det omöjligt att analysera arvsmassa, dna, som har hundratusentals Är pÄ nacken. Men Svante PÀÀbo har lyckats. En viktig del Àr att han kommit runt problemen att vÀldigt gammalt dna ofta innehÄller föroreningar. Det kan vara allt frÄn rester av arvsmassa frÄn musei- eller labbpersonal till bakterier.

Enligt Nobelförsamlingen har PÀÀbos upptĂ€ckter skapat ett helt nytt forskningsfĂ€lt – paleogenomik, som handlar om att undersöka arvsmassan hos utdöda arter och forntida organismer.

– Det hĂ€r Ă€r ett pris som handlar om mĂ€nniskans biologiska natur och vad som skiljer oss frĂ„n alla de andra djuren, sĂ€ger Sten Linnarsson, professor i systembiologi och ledamot av NobelkommittĂ©n, till TT.

Ofta fÄr flera forskare dela pÄ priset, men att det nu tilldelas en enda forskare har att göra med att PÀÀbo i princip skapat hela forskningsfÀltet paleogenomik pÄ egen hand, enligt Sten Linnarsson.

"En enastÄende stjÀrna"

– Han har drivit upp hela fĂ€ltet till vad det Ă€r och dessutom gjort de stora upptĂ€ckterna inom fĂ€ltet, Ă€ven om andra har bidragit. Det Ă€r otvetydigt att han Ă€r centralfiguren.

En annan kommittéledamot, Anna Wedell, professor i medicinsk genetik vid Karolinska institutet, instÀmmer.

– Det var inget svĂ„rt beslut att han skulle fĂ„ priset sjĂ€lv. Det Ă€r sĂ„ fantastisk forskning och han Ă€r en sĂ„ enastĂ„ende stjĂ€rna. Det Ă€r tydligt att han har varit den intellektuella ledaren som drivit fram fĂ€ltet med ett vĂ€ldigt tydligt mĂ„l, sĂ€ger hon till TT.

Genom att ta fasta pÄ skillnader mellan den moderna mÀnniskans och vÄra utdöda slÀktingar, vilket Svante PÀÀbos forskning möjliggjort, kan lÀra oss mer om hur vÄr hjÀrna fungerar.

– Tidigare fick vi jĂ€mföra oss med schimpanser och det Ă€r ganska stora skillnader. Nu har vi neandertalarnas hela dna och dĂ„ kan vi hitta skillnader som haft betydelse för att vi utvecklats inom olika kulturer, gjort vĂ„ra innovationer och spritt oss över vĂ€rlden, sĂ€ger hon.

Familjens andra Nobelpris

PÀÀbo var Àven den som upptÀckte mÀnniskoformen som fick namnet denisova. Vid utgrÀvningar i Denisovagrottan i Sibirien hittades ett litet fragment av den yttersta delen av ett lillfingerben, och ur det lyckades PÀÀbo extrahera dna för analys.

– Det visade sig vara en helt ny mĂ€nniskoform som levt sida vid sida med neandertalarna, sĂ€ger Sten Linnarsson.

Nobelförsamlingen lyfter bland annat fram PÀÀbos fynd gĂ€llande korsningar mellan Homo sapiens och vĂ„ra utdöda slĂ€ktingar efter migrationen frĂ„n Afrika för omkring 70 000 Ă„r sedan.

Svante PÀÀbos pappa, Sune Bergström, tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1982. PÀÀbo Àr uppvÀxt med sin mamma och eftersom pappan var gift med en annan kvinna trÀffades far och son i hemlighet.

Fakta: Svante PÀÀbo

Svante PÀÀbo var först med att kartlÀgga arvsmassan, dna, hos utdöda mÀnniskor och djur. Han Àr en grundarna av paleogenomiken, dÀr man analyserar fossilt dna.

I en serie studier har Svante PÀÀbo successivt kartlagt hela arvsmassan hos vÄr nÀrmaste slÀkting, neandertalmÀnniskan.

Han har ocksÄ upptÀckt att vÄr egen art bÀr pÄ en mindre andel neandertal-dna, ett bevis för att vi vid nÄgot tillfÀlle i historien hade sex med och fick avkomma med neandertalare.

Dessutom har PÀÀbo upptÀckt att ytterligare en utdöd mÀnniskoart existerade vid samma tidpunkt som neandertalarna, den sÄ kallade denisova-mÀnniskan i Asien.

Svante PÀÀbo Àr född 1955. Han Àr verksam vid Max Planck-institutet i Leipzig i Tyskland. Hans Àr gift med den amerikanska genetikern Linda Vigilant. Hans far var biokemisten Sune Bergström som fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1982.


Fakta: SĂ„ utses Nobelpristagarna

Nobelpristagarna i fysik och kemi, samt mottagarna av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, utses av Kungliga Vetenskapsakademin.

Medicinpristagarna utses av Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet och Svenska Akademien beslutar om vem som ska fÄ litteraturpriset.

Vid samtliga dessa institutioner finns sÀrskilda Nobelkommittéer, som varje Är gör omfattande utredningar kring ett urval nominerade. Namnförslagen kommer in via nomineringar, som bara fÄr göras av vissa sÀrskilt utsedda personer. Det handlar exempelvis om forskare, tidigare pristagare och akademiledamöter. Kommittéerna tar fram ett förslag som lÀggs fram för respektive prisutdelande institution, som dÀrefter röstar fram Ärets pristagare.

GÀllande fredspriset sÄ utser Stortinget i Norge de ledamöter som bildar den norska Nobelkommittén, som ansvar bÄde för utredningsarbetet och prisbeslutet.

Över 800 nomineringar till priset kom in frĂ„n vetenskapssamhĂ€llet i Ă„r. Beslutet fattades av de 50 ledamöterna som sitter i Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

KĂ€lla: Nobelstiftelsen

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!