Få kvinnokränkare övervakas – trots ny lag

En norsk man fortsatte trots besöksförbud att trakassera sitt ex. Till slut fick rättsväsendet i norska Bergen nog.

I åtta månader ska mannen bära fotboja utrustad med gps. Förbudszonen, området där han inte får vistas, omfattar hela Bergen, liksom Osterøy och Lindås. Därmed tvingas mannen flytta från staden, där han levt hela sitt 30-åriga liv, konstaterar tingsrätten i den uppmärksammade domen som meddelades i förra veckan.

– Domen flyttar bördan från målsägande till där den hör hemma, nämligen hos den som hotar eller utövar våld, konstaterade den norska åklagaren Anne Mjelde Meyhr.

Ovanligt i Sverige

I Sverige skärptes lagen om kontaktförbud den 1 juli 2018. Regeringen ville sätta fotboja på fler av de förbrytare som inte respekterat ett kontaktförbud. Men trots lagskärpningen är antalet beslut om fotboja vid sådana fall få, visar Åklagarmyndighetens statistik.

– Man har sett att det finns en viss ovilja att använda sig av de strängare formerna av kontaktförbud, säger Mehrdad Sanaei, kammaråklagare vid utvecklingscentrum i Göteborg och expert på kontaktförbud.

Mellan den 1 juli 2018 och den 30 juni 2019 beslutades om kontaktförbud med fotboja i sex fall. Under samma period fattades beslut om utvidgat kontaktförbud utan elektronisk övervakning i 34 fall.

Utrustning saknas

Anledningarna till att fotboja används så sällan är flera, enligt Sanaei. Dels handlar det om att få ärenden bedöms nå de villkor som krävs. Men också bristande tekniska förutsättningar.

– Från åklagarhåll har vi fått höra att det ibland funnits funderingar att meddela ett kontaktförbud med fotboja, men att signalen från polisen har varit att utrustning saknas eller att det inte kommer att fungera på grund av tekniska problem, säger han och fortsätter:

– Vår rekommendation till alla åklagare ute i landet är att inte ta hänsyn till de påstådda tekniska problemen, utan att tillämpa lagen som den är, så får Polismyndigheten ta tag i de delar där det saknas utrustning.

I april genomförde Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten en granskning av handläggningen av kontaktförbuden. Enligt rapporten lyfter en del polisområden svårigheten att identifiera de fall där en fotboja kan vara befogat.

– Här finns även skäl att fördjupa utbildningen för åklagare för att komma till bukt med obenägenheten att använda sig av kontaktförbudslagstiftningens fulla vidd, säger Mehrdad Sanaei.

Portas från stadsdelar

Hur stor förbudszonen vid ett kontaktförbud kan vara framgår inte i lagen. Det har överlämnats till praxis.

– Det största man kan tänka sig är ungefär ett kvarter eller en stadsdel. Men då det är få fall som har överklagats finns det väldigt lite praxis på området.

Inför varje beslut om kontaktförbud gör åklagare en avvägning. Där skyddspersonens skyddsbehov alltid vägs mot inskränkningarna i förbudspersonens rörelsefrihet, säger Sanaei.

– Kommer man fram till att såväl risk- som proportionalitetsbedömningen ger utrymme för ett visst slag av kontaktförbud, kan det innebära att förbudspersonen måste flytta på sig. Det beror på vad det är för typ av förföljelse, hur stark faran är.

Ny lag på gång

Den som bryter ett kontaktförbud med fotboja riskerar fängelse i upp till två år.

I oktober i år föreslog regeringens utredare Petra Lundh ytterligare skärpningar i kontaktförbudslagen, i samband med slutbetänkandet i den statliga utredningen om ett särskilt hedersbrott.

Om en person överträtt ett tidigare förbud ska fotboja användas, om det inte finns särskilda skäl mot det. Kontaktförbud ska dessutom kunna förenas med villkor om elektronisk övervakning direkt, oavsett om ett tidigare förbud överträtts.

Utredningen föreslår även att straffet för överträdelser skärps. Böter tas bort ur straffskalan och även ringa fall av överträdelse ska straffas.

Förslaget ska skickas på remiss. Lagen föreslås sedan träda i kraft den 1 januari 2022.