BegÀran om en lagÀndring skickades pÄ onsdagen in till regeringen.
Migrationsverkets avgÄende generaldirektör tycker att det Àr orimligt att potentiella terrorister och personer som kan ha begÄtt krigs- och folkrÀttsbrott fÄr samma vÀlfÀrdsförmÄner som flyktingar och andra skyddsbehövande.
ââDet Ă€r stötande att detta pĂ„gĂ„r, Ă„r efter Ă„r, att vi tvingas ge dem uppehĂ„llstillstĂ„nd och dĂ€rmed de förmĂ„ner som Ă€r förknippat med det, sĂ€ger Mikael Ribbenvik.
Det handlar om asylsökande som SÀpo anser utgöra ett sÀkerhetshot mot Sverige. De kan till exempel ha kopplingar till internationell terrorism.
Det handlar ocksÄ om asylsökande som inte har skyddsskÀl eftersom de kan misstÀnkas ha begÄtt krigsförbrytelser, folkrÀttsbrott eller andra grova brott. Sammanlagt handlar det om cirka 340 personer.
FĂ„r stanna
Migrationsverket beslutar om utvisning för dem. Utvisningen fÄr dock, enligt internationell rÀtt, inte verkstÀllas om utlÀnningen riskerar dödsstraff, tortyr eller annan förnedrande behandling i hemlandet. Migrationsverket tvingas dÀrför ge dem tillfÀlligt uppehÄllstillstÄnd pÄ ett Är, som dÀrefter förlÀngs ett Är i taget.
Med uppehÄllstillstÄndet följer en rad förmÄner som arbetstillstÄnd, folkbokföring och tillgÄng till det svenska vÀlfÀrdssystemet.
ââDe fĂ„r samma som alla andra vi ger skydd Ă„t. Det Ă€r inte alls rimligt, sĂ€ger Ribbenvik.
ââOch de fĂ„r bĂ€ttre förmĂ„ner Ă€n ukrainarna.
Ribbenvik betonar att det aldrig varit tanken att de som fÄr uppehÄllstillstÄnd pÄ grund av att utvisning inte kan verkstÀllas ska kunna etablera sig i Sverige.
ââTvĂ€rtom, vi vill ju bli av dem, sĂ€ger han.
Ribbenvik tycker ocksÄ det Àr stötande att personer som bedömts som sÀkerhetshot i Sverige kan besöka andra lÀnder pÄ svenska pass.
Blir fler
Generaldirektören pÄpekar att antalet potentiellt farliga personer som inte kan utvisas hela tiden vÀxer.
För nÀrvarande har Migrationsverket ett 70-tal utlÀnningar som bedöms som sÀkerhetshot, men som fÄr sina uppehÄllstillstÄnd förlÀngda varje Är, eftersom de inte kan utvisas.
ââSĂ€kerhetspolisen mĂ„ste lĂ€gga mycket resurser pĂ„ att hĂ„lla koll pĂ„ de hĂ€r personerna och det ackumuleras. Det hĂ€r plussas pĂ„ Ă„r för Ă„r, sĂ€ger Ribbenvik.
Migrationsverket vill att lagen Àndras sÄ att man i stÀllet för att bevilja tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd kan inhibera, det vill sÀga tillfÀlligt stoppa, utvisningarna. DÄ fÄr de visserligen stanna i Sverige, men har ingen rÀtt till vÀlfÀrdsförmÄner.
Ribbenvik bedömer att det skulle leda till att flera dÄ skulle söka sig bort frÄn Sverige.
ââVissa av dem skulle tycka att det Ă€r för jobbigt att vara i Sverige och Ă„ka nĂ„gon annanstans. Andra skulle vara kvar, men med en mycket begrĂ€nsad förmĂ„ga, sĂ€ger han.
Har försökt
TT: Men de mÄste vÀl ha nÄgot att leva pÄ?
ââDet kan man utreda. Man kan ju vĂ€lja lĂ€mplig nivĂ„ frĂ„n lagstiftarnas sida. Som det Ă€r nu fĂ„r de ju hela paketet, sĂ€ger Ribbenvik.
Som ny generaldirektör prövade Ribbenvik redan 2017 att i ett fall inhibera en utvisning, i stÀllet för att bevilja uppehÄllstillstÄnd. Men enligt Migrationsöverdomstolen tillÄter inte nuvarande lagstiftning det.
à r 2020 skrev Ribbenvik en debattartikel om behovet av en lagÀndring, men ingen förÀndring har skett. Nu gör han alltsÄ ett nytt försök.
ââDet var en sak jag började med och nu blir det detta jag slutar med. För jag tycker detta Ă€r stötande, sĂ€ger Ribbenvik som slutar om en mĂ„nad.