Så vill partierna krossa gängen

De senaste åtta åren har regering och riksdag med brett stöd höjt en rad straff och gett polisen nya verktyg i kampen mot gängbrottsligheten.

Men antalet dödsskjutningar minskar inte.

Nästan alla partier går nu till val på fler straffhöjningar. Den socialdemokratiska regeringen vill skärpa straffen för bland annat grovt vapenbrott, rån, utpressning och narkotikaförsäljning.

De straffhöjningarna har brett stöd bland andra partier. Högeroppositionen vill dessutom, likt i Danmark, införa dubbla straff för främst brott kopplade till gänguppgörelse, till exempel mord.

Partier både till höger och vänster vill även ändra den så kallade mängdrabatten för flerfaldig brottslighet och korta två tredjedelsfrigivningen.

Ett argument för längre straff som hörs allt oftare är att allmänheten måste skyddas mot grovt kriminella.

– Där ger forskningen visst stöd till att det kan bidra till att minska brottsligheten, i alla fall om man lyckas inkapacitera de som faktiskt är gängkriminella, säger Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet.

– Men det kommer med ett pris i termer av rättssäkerhet och ekonomisk kostnad.

Mot strömmen

En trend är att allt fler partier nu också kan tänka sig att låsa in grovt kriminella barn under 18 år under längre tid än i dag.

Vänsterpartiet (V) går emot strömmen när det gäller straffskärpningar.

– Problemet är att ingen blir fälld. Höjda straff har ingen effekt. Det är att lura svenska folket, säger V:s rättspolitiske talesperson Linda Snecker.

I mindre än en fjärdedel utredningarna av årets dödsskjutningar sitter en misstänkt häktad, det rapporterade SVT nyligen.

V vill framförallt strypa gängens tillgång till narkotika och vapen med satsningar på tull och polis.

Utan brottsmisstanke

Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Sverigedemokraterna (SD) efterlyser vad M kallar "mönsterbrytande åtgärder" för att få fler bakom lås och bom.

De vill fortfarande se en möjlighet att vittna anonymt, även om regeringens utredare bedömt det inte skulle få någon större effekt.

Ett annat omdebatterat förslag från M, KD och SD är att polisen ska kunna upprätta tillfälliga visitationszoner för att kunna visitera personer, framförallt i jakt på vapen, utan konkret brottsmisstanke.

De flesta partier kan nu också tänka sig att låta polisen använda hemlig avlyssning mot gängen i förebyggande syfte utan konkret misstanke om att ett brott begåtts.

– Mitt intryck är många förslag är inriktade på ganska specifika situationer, jag tänker till exempel på visitationszoner. Det kan ge en liten positiv effekt men sammantaget är det långt ifrån säkert att det totalt sett är positivt, säger Manne Gerell och nämner risken för skada i förtroende för polis och myndigheter.

Vräka kriminella

Centern (C) ser just risker för rättssäkerhet och integritet, som Gerell också pekar på. Partiet driver ett förslag om att gängkriminella ska kunna få en restriktionsdom som får effekt efter frisläppande från fängelse.

Restriktionsdomen kan innebära att den frisläppte förbjuds att under en längre tid kontakta andra gängmedlemmar eller att polisen får avlyssna personen utan konkret brottsmisstanke.

SD är redo att gå längre när det gäller att kontrollera kriminella som suttit av sitt fängelsestraff. Partiet vill att "särskilt farliga kriminella återfallsförbrytare" ska kunna dömas till förvar utan bortre tidsgräns till dess att återfallsrisken bedöms ha försvunnit.

Det har också börjat föras fram förslag om att straffa gängmedlemmar genom administrativa beslut. M vill införa bidragsstopp för gängmedlemmar och göra det lättare att vräka dem från sina bostäder. Även S har talat om sådana åtgärder.

Manne Gerell efterlyser ett bredare grepp hos politikerna.

– I USA finns det ganska bra belägg för att psykiatrisk behandling, kognitiv beteendeterapi till exempel, kan minska brottsligheten. Men också mer allmänt att en förbättrad hälso- och sjukvård i utsatta områden kan leda till minskad brottslighet. Den typen av frågor känner jag inte att något parti driver.