USA-avtal ska bÀdda för snabbt militÀrt stöd

Regeringen förhandlar om ett djupare försvarssamarbete med USA. Det ska underlÀtta för amerikanska styrkor att verka i Sverige.

Försvarsminister PÄl Jonson talade pÄ mÄndagen under Folk och Försvars rikskonferens i SÀlen.

Försvarsminister PÄl Jonson talade pÄ mÄndagen under Folk och Försvars rikskonferens i SÀlen.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Politik2023-01-09 12:40

– Det kan innebĂ€ra snabbare amerikanskt militĂ€rt stöd i hĂ€ndelse av kris och krig, sĂ€ger försvarsminister PĂ„l Jonson (M).

I ett tal pÄ Folk och försvars rikskonferens i SÀlen uppgav han att Sverige nyligen inlett förhandlingar om ett avtal, ett sÄ kallat Defence Cooperation Agreement (DCA).

Enligt Jonson kan det till exempel skapa förutsÀttningar för att upprÀtta "baseringsomrÄden" för amerikanska styrkor i Sverige. Det i sin tur kan innebÀra investeringar i viss infrastruktur för att lagra amerikansk militÀr utrustning och för att förlÀgga amerikanska soldater.

Försvarsmakten har i sina rÄd till regeringen rekommenderat att Sverige blir ett basomrÄde för försvarsalliansen Natos mark-, luft- och sjöstridskrafter.

I Baltikum har Nato placerat ut multinationella styrkor inklusive amerikanska soldater, som Äterkommande byts ut.

Politiskt kÀnsligt?

TT: Är det inte politiskt kĂ€nsligt att upprĂ€tta nĂ„got som kan uppfattas som en amerikansk bas?

– Jag vet inte om jag skulle kalla det för en amerikansk bas. Det Ă€r mer basering eller förhandsgruppering av materiel som det skulle kunna handla om.

TT: Vad Àr skillnaden?

– Det finns inga amerikanska baser i Estland, Lettland och Litauen. Det Ă€r roterande förband som kommer in och ut, sĂ€ger Jonson.

– DĂ€remot har de naturligtvis en infrastruktur att luta sig emot, men den Ă€r estnisk, lettisk och litauisk.

Ett avtal reder ocksÄ ut under vilka rÀttsliga förhÄllanden amerikanska soldater kan verka i Sverige och vilka regler som ska gÀlla för skatter och tullar.

S stödjer

PÄl Jonson kan inte sÀga nÀr ett avtal kan vara pÄ plats och han betonar att det ocksÄ blir politiska beslut som dÀrefter avgör hur ett eventuellt avtal anvÀnds.

Norge redan har ingÄtt ett sÄdant DCA-avtal med USA. Danmark och Finland har inlett förhandlingar om ett.

Förre försvarsministern Peter Hultqvist (S) uppger att diskussionerna var igÄng redan under den förra S-regeringen. Han stödjer att den borgerliga regeringen nu gÄr vidare för att fÄ ett avtal med USA.

– Det leder till en fördjupad och stabiliserad relation med USA. Vi har en bra relation redan nu, men det hĂ€r stĂ€rker banden ytterligare, sĂ€ger Hultqvist.

PÄ frÄgan om hur S ser pÄ att amerikansk trupp Äterkommande kan komma att placeras i Sverige, sÀger den förre försvarsministern:

– Exakt vad det innebĂ€r fĂ„r vi Ă„terkomma till nĂ€r de hĂ€r avtalen Ă€r klara. Men vi har ju valt vĂ€g, valt samarbete med USA och Storbritannien och gĂ„ med i Nato.

I sitt tal i SÀlen nÀmnde nÀmnde nuvarande försvarsminister Jonson ocksÄ att regeringen hoppas pÄ att en ny EU-Nato-deklaration om fördjupat samarbete ska kunna antas under det svenska EU-ordförandeskapet.

– Inför och under kriget i Ukraina har Nato och EU arbetat nĂ€rmare varandra Ă€n nĂ„gonsin tidigare. Det Ă€r utmĂ€rkt, sĂ€ger försvarsministern.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!