Satelliten Mats ska, vÀl ute i rymden, undersöka vÄgor i de övre delarna av atmosfÀren och deras inverkan pÄ jordens klimat.
Planen var att uppskjutningen skulle ske frÄn rysk mark, men krigsutbrottet i Ukraina Àndrade förutsÀttningarna.
ââVi kommer under nuvarande omstĂ€ndigheter inte att skjuta upp Mats frĂ„n Ryssland. Anledningen till att vi hade valt en rysk uppskjutning Ă€r att Ryssland har sĂ€kra raketer, men vi bestĂ€mde för en vecka sedan att titta pĂ„ andra alternativ, sĂ€ger Anna Rathsman, generaldirektör för Rymdstyrelsen.
DÀrmed blir Mats, som redan Àr fÀrdigpackad i en container, kvar i Stockholmstrakten pÄ obestÀmd tid.
ââDet Ă€r klart att det Ă€r ett bakslag, inte minst för forskarna som redan vĂ€ntat lĂ€nge pĂ„ den information satelliten ska ge. Men det Ă€r viktigare att vi fĂ„r upp den pĂ„ ett bra sĂ€tt, sĂ€ger Anna Rathsman.
"Helt otÀnkbart"
Den helsvenska satelliten Mats Àr ett av flera exempel pÄ hur kriget i Ukraina pÄverkar rymdprojekt.
ââMycket av den infrastruktur som finns i rymden, nĂ€r det gĂ€ller positionering, kommunikation och jordobservation, Ă€r inte rysk, sĂ„ det rullar pĂ„ Ă€ndĂ„. Samtidigt blir mycket försenat. Ryssland Ă€r duktigt pĂ„ att bygga raketer, pĂ„ uppskjutning och pĂ„ en del forskning. SĂ„ det Ă€r klart att projekt pĂ„verkas en hel del, sĂ€ger Anna Rathsman.
Sverige Ă€r â med instrument och experiment â ocksĂ„ involverat i den europeisk-ryska expeditionen till Mars, benĂ€mnd Exomars. Men den planerade uppskjutningen i höst kommer med all sannolikhet inte att bli av, meddelade den europeiska rymdorganisationen ESA i mĂ„ndags.
ââDet Ă€r helt otĂ€nkbart under rĂ„dande omstĂ€ndigheter att förbereda för uppskjutning frĂ„n Ryssland. Det Ă€r lagt pĂ„ is, sĂ€ger Anna Rathsman som ocksĂ„ Ă€r Ă€r ordförande för ESA Council, ESA:s högsta rĂ„d.
"MÄste fÄ stÄ över"
De kanske största frĂ„getecknen gĂ€ller den internationella rymdstationen ISS, som varit bebodd av astronauter i mer Ă€n tvĂ„ decennier. Sanktionerna mot Ryssland har bemötts skarpt â chefen för det ryska rymdorganet Roskosmos, Dmitrij Rogozin, ska ha lyft möjligheten att Ryssland drar sig ur ISS, och att resterna av stationen fĂ„r krascha mot jorden, företrĂ€desvis över andra kontinenter Ă€n den ryska.
ââFör mig lĂ„ter det som att han Ă€r vĂ€ldigt frustrerad. Jag tror att han Ă€r kĂ€nd för sitt hĂ€ftiga humör. Jag tror ocksĂ„ att det Ă€r en sak att göra sĂ„dana uttalanden, en annan att gĂ„ till handling, sĂ€ger Anna Rathsman.
Hon konstaterar ocksÄ att verksamheten pÄ ISS fÄtt fortgÄ under tidigare vÀrldspolitiska konflikter.
ââMin personliga syn Ă€r att ISS bedriver fredlig forskning och den har varit verksam under tidigare politiska istider. Denna jĂ€ttelika farkost, 40 mil upp i rymden, mĂ„ste fĂ„ stĂ„ över detta, sĂ€ger Anna Rathsman.
"Förstör för sig sjÀlv"
TT: Finns det nÄgon risk för konflikter i rymden, till exempel att satelliter förstörs?
ââRent teoretiskt kan man slĂ„ ut varandras satelliter, men dĂ„ förstör man för sig sjĂ€lv, sĂ€ger Anna Rathsman.
Hon nÀmner incidenten i november i fjol, dÄ Ryssland utan förvarning provsköt en robot frÄn jordytan som sprÀngde en av landets egna satelliter.
ââPĂ„ det sĂ€ttet Ă„stadkommer man enorma mĂ€ngder skrot som sedan kan förstöra andra farkoster, inklusive ens egna. SĂ„ det Ă€r inte en framkomlig vĂ€g, sĂ€ger Anna Rathsman och pĂ„pekar att skrotmolnet Ă€ven hotade ISS besĂ€ttning.
ââDĂ€remot görs det sĂ€kert försök att störa ut varandras satelliter som har viktigt information. Men vi behöver generellt inte vara oroliga för att inte fĂ„ vĂ€derdata och sĂ„dana saker, sĂ€ger Anna Rathsman.