Var tredje matportion slÀngs pÄ Àldreboenden

En tredjedel av den mat som lÀggs upp pÄ tallriken pÄ mÄnga av landets Àldreboenden kastas. Förutom en onödig belastning pÄ klimatet vÀcker det frÄgor om hur mycket mat de boende fÄr i sig.

Omkring en tredjedel av maten som lÀggs upp pÄ tallriken pÄ Àldreboenden slÀngs. Trevlig miljö vid mÄltiden och mat som de Àldre fÄtt vara med och föreslÄ kan leda till att aptiten ökar, mindre slÀngs och de Àldres hÀlsa blir bÀttre, enligt Livsmedelsverket. Arkivbild.

Omkring en tredjedel av maten som lÀggs upp pÄ tallriken pÄ Àldreboenden slÀngs. Trevlig miljö vid mÄltiden och mat som de Àldre fÄtt vara med och föreslÄ kan leda till att aptiten ökar, mindre slÀngs och de Àldres hÀlsa blir bÀttre, enligt Livsmedelsverket. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

SamhÀlle2023-09-23 19:52

Det Àr Livsmedelsverket som har frÄgat kommunerna om matsvinnet pÄ Àldreboenden. Bland de som svarat, 60 av landets 290 kommuner, ser det inte nÄgot vidare ut.

– Det Ă€r allvarligt att det Ă€r sĂ„ lite av det som lĂ€ggs pĂ„ tallriken som Ă€ts. PĂ„ Ă€ldreboenden Ă€r mĂ„nga sköra och undernĂ€ring Ă€r vanligt. Den mat som lagas behöver Ă€tas upp, sĂ€ger Emelie Eriksson pĂ„ Livsmedelsverket.

I snitt slÀngs 108 gram per portion vid luncherna vilket motsvarar en tredjedel av mÄltiden. Livsmedelsverket har ocksÄ bett kommunerna rapportera in hur mycket som slÀngs i köket nÀr maten tillagas. Men generellt Àr det tallriks- och serveringssvinnet som Àr stort.

Involvera matgÀsten

Äldreboenden Ă€r sĂ€mre Ă€n andra kommunala verksamheter som skolor och förskolor pĂ„ att förebygga matsvinn enligt undersökningen. För att fĂ„ Ă€ldre pĂ„ boenden att Ă€ta mer av det som lĂ€ggs upp behövs engagemang frĂ„n flera hĂ„ll enligt Emilie Eriksson.

Det Àr bland annat viktigt att involvera matgÀsten i hur menyn ser ut. Att erbjuda de Àldre mat som de gillar och kÀnner igen har visat sig vara bra, liksom en bra mÄltidsmiljö.

– Flexibilitet Ă€r ocksĂ„ en nyckel. Kan man anpassa mĂ„ltiden efter individen – till exempel att fĂ„ Ă€ta senare om man inte Ă€r hungrig vid lunch och vĂ€lja om man vill Ă€ta ensam eller i sĂ€llskap med andra, sĂ€ger Emelie Eriksson.

Om de Àldre har fÄtt vara delaktiga i beslut som rör mÄltiden och mÄltidsmiljön kan det leda till att de Àter mer.

Fler kommuner rapporterar

– Det finns mĂ„nga saker som gör att vissa Ă€ldre tappar aptiten. Det kan vara sjukdomar eller lĂ€kemedel som pĂ„verkar. Det Ă€r viktigt att försöka stimulera till att Ă€ta för att minska risken för undernĂ€ring, sĂ€ger Emelie Eriksson.

Även om det bara var 60 av 290 kommuner som svarade pĂ„ enkĂ€ten var det fler Ă€n vid den senaste undersökningen.

– Det ser vi som positivt och ett tecken pĂ„ att fler arbetar med frĂ„gan. Vi tror att ett breddat fokus pĂ„ matsvinnsarbetet kan göra att fler omsorgsverksamheter ser vinster med det, sĂ€ger Eriksson.

Fakta: Om undersökningen

‱ 60 av landets 290 kommuner har rapporterat in matsvinnsdata frĂ„n luncher i kommunala Ă€ldreboenden, frĂ„n mĂ€tningar som gjordes 2022.

‱ Det Ă€r tredje gĂ„ngen som kartlĂ€ggningen genomförts, de tidigare gĂ€ller data frĂ„n 2019 och 2020. Matsvinnet ser inte ut att ha minskat sedan 2020, men det Ă€r svĂ„rt att avgöra sĂ€kert dĂ„ resultatet bland annat kan pĂ„verkas av vilka kommuner som rapporterat in uppgifter om matsvinn.

KĂ€lla: Livsmedelsverket

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!