Skolverkets gd: Pisakritiken har förvrängts

När Riksrevisionen i torsdags morse publicerade sina granskningsresultat tog det blixtsnabbt fart i den offentliga debatten. För Skolverkets del handlade kritiken om att myndigheten inte kontrollerat och följt upp på vilka grunder skolor exkluderat en relativt hög andel elever från kunskapsmätningen.

Företrädare för den politiska oppositionen anklagade främst utbildningsminister Anna Ekström (S) för att medvetet ha medverkat till att ge en förskönad bild av svenska elevers kunskapsnivå. Men även Skolverket och dess generaldirektör Peter Fredriksson blev ifrågasatt.

Förvrängning

På måndagen publicerade Skolverket en längre kommentar med budskapet att debattörer dragit för stora växlar på – eller förvrängt – Riksrevisionens kritik.

– Riksrevisionen gör ju inga som helst antaganden om att det skulle vara mygel, fusk eller trixande med siffrorna. Det kan man ju tro när man tar del av alla reaktioner, säger Skolverkets gd Peter Fredriksson.

Han understryker att Skolverket inte har några som helst invändningar mot den kritik Riksrevisionen ger myndigheten.

– Vi håller med om att vi bör vässa vår utbildning för skolorna och följa upp andelen exkluderade elever, säger han.

En rad invändningar

Men lite mer än en månad innan Riksrevisionen publicerade sin slutrapport hade Skolverket en lång rad kraftiga invändningar. I sitt svar till Riksrevisionen skrev Skolverket bland annat att den såg "en rad sakfel, metodologiska brister samt slutsatser som inte riktigt sammanhänger med de resultat som presenteras."

Av Skolverkets svar, daterat den 15 mars, framgår också att Skolverket förutsåg att det skulle bli debatt om revisionsrapporten, och att Riksrevisionen borde vara tydligare så att "allmänheten inte ska få en felaktig bild".

Skolverket efterlyste ett omtag: Vi ser "att det är genomgripande förändringar som skulle krävas för att rapporten i sin helhet skulle ge en rättvisande bild", skrev Skolverket.

Inte det väsentliga nu

Den kritiken tonas nu ned.

– Vi har ett ansvar att ge respons på det utkast som Riksrevisionen ger oss, och det har vi gjort. Det vi sedan ska förhålla oss till är rekommendationerna i slutrapporten. De menar i den att vi bör skärpa rutinerna, och jag har inget att invända mot det, säger Peter Fredriksson.

Han betonar att Skolverket inte gör några som helst anspråk på att bedöma slutrapporten.

– Sedan kan det finnas detaljer i den där vi fortsatt kanske gör andra bedömningar vad gäller giltighet eller relevans, men det är inte det väsentliga nu, säger Peter Fredriksson.

Riksrevisionen kommenterar skriftligt Skolverkets kritik av rapportutkastet:

"De kommentarer från Skolverket som TT hänvisar till rör inte den slutliga rapporten utan lämnades till Riksrevisionen under arbetets gång, i den så kallade faktagranskningen. Riksrevisionen omhändertog då de synpunkter som bedömdes vara relevanta, vilket ledde till vissa justeringar i rapporten. Detta har Skolverket informerats om – allt i enlighet med de rutiner som Riksrevisionen tillämpar i arbetet med effektivitetsgranskningar."