Mobilförbud i skolan inte bara bra

"Elever ska inte hålla på med sina mobiltelefoner på lektionstid", sade utbildningsminister Anna Ekström (S) i våras i samband med presentationen av en ny nationell plan för trygghet och studiero i skolan.

En lätt åsikt att hålla med om både som förälder, elev och politiker. Eller? Frågan om mobilförbud i skolan har kallats symbolpolitik av Lärarförbundet, och i remissvaren till den nya planen som väntas träda i kraft inför höstterminen 2022 höjs nu ett par varningens fingrar från olika håll.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) efterfrågar en teknikneutral lagtext, så att förändringarna inte målar in sig i ett mobilhörn. SKR oroar sig även för en initial ökad arbetsbörda på lärarna som ska ta striden med eleverna om mobilerna. Diskrimineringsombudsmannen (DO) understryker vikten av att elever med särskilda behov tillgodoses och inte hamnar i kläm. Linköpings kommun skriver i sitt remissvar: "Möjligheten att införa förbud riskerar också att överskugga det förebyggande arbetet."

Medvetna elever

Anita Grigic Magnusson är doktorand i tillämpad IT vid Göteborgs universitet och skriver för närvarande en avhandling kring problematiken kring mobiltelefoner i skolan.

– I nio fall av tio handlar mobilanvändandet i klassrummen där mobiler är tillåtna om skolrelaterade saker. Där mobiler är förbjudna handlar användningen främst om saker som inte hör skolan till. Generellt kan man också säga att eleverna själva är otroligt medvetna om problemen med mobilanvändandet, säger hon.

Grigic Magnusson har i fokusgrupper intervjuat elever mellan 12 och 19 år på fyra olika skolor från 2016 och framåt. Hon säger att mobilen i stor utsträckning är en förlängd del av ungdomarna och att ett totalförbud skulle vara problematiskt.

– Det finns skolor där förbud har testats men där lärarna sedan insett att det inte går. Mobilen behövs för att göra snabba uträkningar, kolla upp ett ord eller en instruktionsvideo. Att ta upp datorn i stället tar flera minuter och är bökigare. Mobilen är det naturliga valet för den här generationen. Det är den de hittar på och kan använda.

Massiv täckning

Enligt den senaste rapporten från Statens medieråd vad gäller ungas mobilanvändande (Unga & medier 2019) har 96 procent av 13–18-åringarna en egen mobiltelefon.

– Mobilen är det dominerande, det är väldigt tydligt. Även de som bor i hushåll där man inte har dator hemma har en egen mobil, säger Grigic Magnusson.

I rapporten Unga & medier 2019 svarar 45 procent av 13–18-åringarna att de ägnar för mycket tid åt mobilen. En bild som Grigic Magnusson bekräftar:

– Många elever jag pratat med säger att det är i stunder när läraren pratar med en annan elev och de väntar på sin tur som mobilen åker fram. Då skickar de kanske meddelanden eller kollar något klipp, och fastnar. Eleverna säger att de behöver guidning. Men ofta blir det också att de fostrar varandra och sätter ramar för vad som är okej.

Grigic Magnusson poängterar att det viktigaste kring mobilen i klassrummet är frågan om vad den används till, inte att den används.

– Som vuxna har vi också många förutfattade meningar om vad unga gör. Men de jag har pratat med är väldigt kloka. Jag har hopp om framtiden.