Musik och snÀllt prat fÄr plantan att vÀxa

Under pandemin har intresset för krukvÀxter ökat explosionsartat. Att vi ocksÄ Àr hemma mer och kan prata med dem spelar roll för deras tillvÀxt, men av andra orsaker Àn mÄnga tror.

KrukvÀxter mÄr bra och vÀxer av att vi pratar med dem och att vi spelar musik för dem, men ogillar nÀr vi skriker pÄ dem, enligt Velemir Ninkovic, forskare pÄ Sveriges lantbruksuniversitet. Arkivbild.

KrukvÀxter mÄr bra och vÀxer av att vi pratar med dem och att vi spelar musik för dem, men ogillar nÀr vi skriker pÄ dem, enligt Velemir Ninkovic, forskare pÄ Sveriges lantbruksuniversitet. Arkivbild.

Foto: Emil Langvad/TT

Sverige2021-05-23 13:17

Att man ska prata med sina vÀxter för att fÄ dem att vÀxa bÀttre Àr en gammal sanning. Men förklaringen till varför vÀxterna mÄr bra av lite samtalsterapi Àr en annan Àn den mÄnga har trott. I vÄr andning finns koldioxid som vÀxterna anvÀnder i fotosyntesen för att vÀxa och sedan avge syre som restprodukt. Men det Àr svÄrt att visa vetenskapligt att det skulle vara just mÀnsklig andedrÀkt som Àr avgörande för en vÀxts upptagning av koldioxid, eftersom vÀxter ofta omges av mÄnga koldioxidkÀllor.

Det man dÀremot kan visa i studier Àr att vÀxterna reagerar med tillvÀxt pÄ vibrationen frÄn vÄrt tal.

Velemir Ninkovic leder en forskargrupp som studerar odlingssystem och vÀxtsamspel pÄ Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Han beskriver det som att vÀxterna har receptorer som tar emot bÄde vibrationer frÄn ljud, ljus och dofter, och reagerar pÄ dem. Och att grön musik Àr lika viktigt som gröna fingrar för vÀxterna Àr allt annat Àn en myt, enligt Velemir Ninkovic.

Blev stressade av skrik

– Bland annat har man studerat vid Florence University vĂ€xters reaktion pĂ„ nĂ€r pojkar pratar snĂ€llt med vĂ€xter eller nĂ€r de skrikit Ă„t dem. VĂ€xterna blev stressade av skriken och vĂ€xte sĂ€mre av skrik och bĂ€ttre av snĂ€llt prat.

I Italien har man Àven spelat klassisk musik pÄ vinodlingar och sett att det haft en viss effekt för att fÄ bÀttre kvalitet pÄ vinrankorna.

Hur vÀxterna tar emot ljud Àr dock oklart eftersom de inte har motsvarigheten till mÀnniskans öron dÀr ljudet tas upp och hjÀrna dÀr ljudet tolkas.

Man har Àven sett att vÀxter som stÄr intill en annan vÀxt som antingen skuggar eller ger ifrÄn sig en doft som vÀxten ogillar, reagerar genom att dra ifrÄn och vÀxa pÄ lÀngden.

Flyr Àckliga lukter

– VĂ€xterna kan ju inte fly sin omgivning genom att springa ifrĂ„n nĂ„gon som till exempel skriker eller luktar illa, dĂ€rför Ă€r vĂ€xandet deras strategi för att komma lĂ€ngre frĂ„n det som hotar eller konkurrerar, sĂ€ger Velemir Ninkovic.

VÀxterna kan Àven sjÀlva anvÀnda ljud för att komma undan vÀxtgrannar som de vill hÄlla pÄ avstÄnd. VÀxter vars rötter har ett stort motstÄnd nÀr de ska ta sig fram i jorden kan reagera med att det kommer ett klickljud. Det hÀr ljudet reagerar nÀrliggande vÀxter pÄ genom att styra sina rötter Ät ett annat hÄll, och pÄ sÀtt har vÀxten fÄtt mer yta i jorden att suga nÀring ur.

Grön musik

Även beröring Ă€r avgörande för en vĂ€xts tillvĂ€xt. Velemir Ninkovic har studerat vad som hĂ€nder med vĂ€xter om man berör dem med en sminkborste en minut om dagen. Resultatet blev att de utvecklade sina rötter och vĂ€xte pĂ„ bredden.

– Att vĂ€xterna reagerar pĂ„ beröring, musik och att de kommunicerar med varandra det vet vi, men hur det gĂ„r till Ă€r det ingen som vet.

Fakta: KrukvÀxters reaktioner pÄ sin omgivning
Eftersom ljud Àr allmÀnt förekommande i naturen reagerar vÀxter pÄ dem pÄ samma sÀtt som djur gör, för att skydda sig mot faror. Men i stÀllet för att springa, vÀxer de bort frÄn faran.
VÀxter kommunicerar ocksÄ med varandra och har olika kemisk profil. Genom att sprida sina dofter kan en vÀxt fÄ en annan att Àndra sin vÀxtstrategi pÄ lÀngden eller bredden.
Jordgubbar i vÀxthus har vÀxt mer, fÄtt grönare blad och tidigare bÀring av frukt nÀr de fÄtt ljudstimulans Àn jordgubbar med samma förutsÀttningar som vÀxt i tystnad.
Att utveckla hÄr Àr ett sÀtt för vÀxter att bli motstÄndskraftiga mot infrarött skadligt ljus och mot skadeinsekter.
Vild potatis har mycket hÄr för att hÄlla bladlöss borta som bÀr pÄ virus. HÄren avger ett lim som insekterna fastnar i och dör innan de göra skada.

KĂ€lla: Velemir Ninkovic vid SLU, Journal of Agricultural Engineering Research, Frontiers in Plant Science

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om