VarifrÄn kommer vi?
Alla mĂ€nniskor kan relatera till frĂ„gan â men kan den nĂ„gonsin besvaras?
Det tror John Conway, förestÄndare och professor i radioastronomi vid Onsala rymdobservatorium.
ââProjektet handlar om att förstĂ„ hur det komplicerade liv, som Ă€r vi, en gĂ„ng i tiden kom till, sĂ€ger han.
Svenskt deltagande
Organisationen Square kilometre array observatory (SKAO) lanserades pÄ torsdagen och Àr ett stort internationellt samarbete. Huvudkontoret ligger vid Jodrell Bank-observatoriet utanför Manchester i Storbritannien.
TvÄ av vÀrldens hittills mest komplexa teleskop ska byggas och placeras i ökenmiljöer i Australien och Sydafrika.
Onsala rymdobservatorium, som Àr en del av Chalmers tekniska högskola, har arbetat med projektet sedan start. Bland annat har Sverige varit med och bidragit med digital teknologi. Dessutom har Sverige, som observatörsland, en representant i organisationens styrande rÄd.
Det Àr bara en tidsfrÄga innan Sverige Àr en fullvÀrdig medlem i SKAO, enligt Conway.
ââPengarna för deltagandet i byggfasen och för den formella processen inför ett medlemskap har sĂ€krats, men nĂ„got beslut frĂ„n regeringen har inte tagits Ă€n.
MĂ€nniskans existens
Teleskopen ska fungera som tidsmaskiner, framhĂ„ller Conway. Genom att skapa tredimensionella bilder av universum kan forskarna se tillbaka i tiden â sĂ„ nĂ€ra big bang som det Ă€r fysiskt möjligt att komma.
ââJag tror att det hĂ€r kommer att bli ett av Ă„rhundradets viktigaste vetenskapliga experiment. Det Ă€r ett megaprojekt pĂ„ flera sĂ€tt, sĂ€ger han.
I grund och botten söker astronomin besvara frÄgor om vÄra existentiella villkor. Hur kommer det sig att vi existerar pÄ den hÀr planeten?
Genom att studera universums historia, kan forskarna se hur de första galaxerna, planeterna och stjÀrnorna tog form.
Men vilken betydelse har det för förstÄelsen av hur mÀnskligt liv uppstod?
ââOm inte galaxerna hade uppstĂ„tt hade heller inte planeter blivit till.Vidare hade inga stjĂ€rnor bildats. Och om bara en lĂ€nk i den kedjan av hĂ€ndelser uteblivit hade mĂ€nskligt liv aldrig förekommit, sĂ€ger Conway.
SlumpmÀssiga upptÀckter
Detaljerna kring hur det gick till i begynnelsen av universum Àr fortfarande oklara. Nu hoppas forskarna kunna fylla en del av kunskapsluckorna.
ââTeleskopen kommer att kunna identifiera smĂ„ molekyler som Ă€r avgörande för att frambringa liv. Vi tror att vissa av dessa skapas i rymden för att sedan landa pĂ„ planeter. Vi vill förstĂ„ hur de hĂ€r kemikalierna, som Ă€r förstadiet till liv, skapas i mellanrummet mellan stjĂ€rnorna.
Utöver det hoppas Conway att projektet ska upptÀcka en rad fenomen av ren slump. Saker som forskarna aldrig ens har teoretiserat kring. Kanske till och med tecken pÄ utomjordiskt liv.
ââVarje gĂ„ng ett nytt stort teleskop byggs sĂ„ stöter vi pĂ„ nya fenomen. En sak som vi kommer att hĂ„lla utsikt efter Ă€r signaler frĂ„n intelligent liv. Det Ă€r inte projektets huvudsakliga syfte, men vi hĂ„ller alltid utsikt efter utomjordiska signaler.