Som bekant valde Sverige att sÄ lÄngt det bara var möjligt hÄlla grundskolorna öppna under pandemin. Men gymnasieeleverna fick distansundervisning och det pÄverkade vissa Àmnen mer Àn andra, enligt en rapport frÄn Skolverket.
MatematiklÀrare har rapporterat att det utan direktkontakt nÀstan blev omöjligt att stÀmma av ifall eleverna förstÄtt. MÄnga elever drog sig ocksÄ för att be om hjÀlp och alltsÄ hamna i bild under distansundervisningarna. PÄ liknande sÀtt rapporterade lÀrare att det var svÄrt att ha muntliga sprÄkövningar pÄ distans.
Kunde tas igen
Ăven praktiska moment i vissa Ă€mnen var svĂ„ra att genomföra, men de tappen har varit möjliga att ta igen, enligt rapporten.
Hur mycket pandemin pÄverkat elevernas kunskapsutveckling kommer att visa sig först nÀr de internationella kunskapsmÀtningarna Pisa och Pirls presenteras nÀsta Är. Dessa mÀtningar fÄngar kunskapsnivÄn över tid, vilket betygen inte gör med samma sÀkerhet, skriver Skolverket. Betygen pÄverkas nÀmligen av en viss inflation över tid.
Första gÄngen
Men trots denna betygsinflation sÄ mÀrktes ÀndÄ en nedgÄng i niondeklassarnas snittbetyg i slutet av pandemin. Betygssnittet sjönk i nÀstan alla Àmnen och i alla grupper av elever, vilket inte skett sedan de mÄlrelaterade betygen infördes.
Ăven om skolvĂ€sendet gjorde stora insatser under pandemin finns det i vissa fall tecken pĂ„ ett kvarvarande kunskapstapp. Det finns ett sĂ€rskilt behov av att fokusera pĂ„ elevers matematikkunskaper, men ocksĂ„ pĂ„ elevgruppen med annat modersmĂ„l Ă€n svenska, skriver Skolverket i sin slutredovisning av hur pandemin pĂ„verkat skolan.