Den förhistoriska mĂ€nniskoarten Homo naledi levde i Sydafrika sĂ„ sent som för 335 000â236 000 Ă„r sedan. De var ungefĂ€r 140 centimeter lĂ„nga och vĂ€gde strax under 40 kilo, hade en aplik överkropp men mĂ€nniskoliknande underkropp med fötter liknande vĂ„ra.
2013 hittade ett forskarteam fossila benrester efter 15 individer djupt inne i grottsystemet Rising Star i nordöstra Sydafrika â det enskilt största fyndet nĂ„gonsin â och kunde senare slĂ„ fast att det rörde sig om en nytt slĂ€kte. Nu kan forskarna avslöja ytterligare fynd i form av skelettdelar och mjölktĂ€nder de kunnat pussla samman till en skalle.
ââVi vet att barnet Ă€r fyra till sex Ă„r gammalt och att hjĂ€rnstorleken Ă€r nĂ€stan 80 procent av en vuxen individs. Det berĂ€ttar mycket om hur skallen vĂ€xer och hur stor hjĂ€rnan Ă€r, vilket ger oss mycket information om deras tillvĂ€xtcykler, sĂ€ger Ashley Kruger, doktor i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuseet, som ingĂ„tt i forskarteamet.
TrÄnga utrymmen
Rising Star-komplexet skapades av regn och underjordiska strömmar som under Ă„rmiljonerna eroderade fram det system i kalksten av underjordiska vindlande tunnlar och hĂ„ligheter dĂ€r kvarlevorna hittats. Den sĂ„ kallade Dinaledikammaren â ett 12 meter lĂ„ngt utrymme dĂ€r de 15 skeletten upptĂ€cktes â ligger pĂ„ 20 meters djup under markytan. Det senaste fyndet, barnskallen, ligger ytterligare 12 meter ner i underjorden.
Att navigera i grottsystemet Ă€r mycket svĂ„rt. Vissa passager Ă€r sĂ„ trĂ„nga att forskarna tvingas ta av sig hjĂ€lmen for att kunna klĂ€mma sig emellan bergvĂ€ggarna. Ett avsnitt kallas "The superman crawl", helt enkelt för att enda sĂ€ttet för den som vill kravla sig igenom dĂ€r Ă€r att strĂ€cka ut bĂ€gge armarna framför sig â som stĂ„lmannen.
ââUppenbarligen var Homo naledi kapabla till det hĂ€r. Man mĂ„ste fundera över hur de gjorde det. Hade de nĂ„gon ljuskĂ€lla, kunde de anvĂ€nda eld?
Det finns inga bevis för det, men Ashley Kruger pÄpekar ÀndÄ att det tyder pÄ en god kognitiv förmÄga. Visserligen var deras hjÀrnor mycket mindre Àn vÄra, ungefÀr som en apelsin hos en fullvuxen individ. Men det behöver inte betyda att de saknade kapacitet.
Placeringen en gÄta
En annan frÄga Àr varför kvarlevorna pÄtrÀffats sÄ djupt in i berget. I mÄnga sydafrikanska grottor dÀr man hittat benrester efter tidiga mÀnniskoslÀkten har man kunnat dra slutsatsen att de slÀpats in dit av vilda djur.
ââMen pĂ„ de delar vi funnit finns inga spĂ„r efter rovdjur, som till exempel bitmĂ€rken.
En teori som förts fram Àr att kropparna placerats i grottan av efterlevande, som en sorts ritual.
ââVi har vĂ€ldigt mĂ„nga individer under jord, och nu har vi det hĂ€r barnet Ă€nnu djupare ner och vi vet inte varför det Ă€r dĂ€r. Det Ă€r verkligen den stora gĂ„tan, sĂ€ger Ashley Kruger.
RÀttad: I en tidigare version av texten angavs Homo naledis Älder otydligt. Det tidsspann som anges i artikelns inledning har forskare kunnat slÄ fast genom att ÄldersbestÀmma de funna benfossilerna. Men arten som sÄdan Àr betydligt Àldre Àn sÄ, vilket anges i faktarutan.