Klubb kartlägger var berguv finns

Allt färre berguvar häckar i kommunen. Tjust Fågelklubb hoppas nu på hjälp från allmänheten för att lyssna efter dem.

Kämpigt läge. Det är tufft för berguven. Många hot finns mot dess existens.

Kämpigt läge. Det är tufft för berguven. Många hot finns mot dess existens.

Foto: Adam Ihse/TT Nyhetsbyrån

Inventering2015-03-08 12:06

Berguven har minskat gradvis under en följd av år i Västerviks kommun, från åtta konstaterade häckningar år 1993 till endast två 2009.

Även i fjol var det två konstaterade häckningar, men sedan fanns det slaktrester på ytterligare två ställen som tyder på att det sannolikt har varit häckning även där.

Larsgunnar Nilsson på fågelklubben säger att antalet häckningar varierar från år till år, beroende på tillgången på föda, men hans bild är att det har varit en successiv minskning.

Ett problem för berguven är att den är så extremt känslig för störning. Vill man visa hänsyn, ska man undvika tänkbara häckningslokaler – exempelvis branta klippväggar nära vatten – under en ganska lång period: från februari till augusti. Det kan räcka att folk går förbi, så överger berguven sitt bo, även om det är ungar i.

Allra värst är det på våren, men även in i september kan det finnas ungar kvar i anslutning till boet.

– Berguven har lång häckningsperiod. Ungarna blir inte självständiga förrän fram i september, säger Nilsson.

Det finns även andra hot mot berguven. Fortfarande finns det vissa, fast väldigt få, jägare som ser berguven som en konkurrent om bytesdjuren. Äggsamlare är ett annat bekymmer.

Sedan kan folk som tycker om att vara i naturen ofrivilligt råka ställa till det för berguven. Till exempel klättrare.

I morgon, tisdag, har länsstyrelsen kallat till ett möte med klätterklubben, fågelklubben och kommunekologen för att diskutera vilka berg som ska undvikas och vilka tider.

Samtidigt som det är viktigt att vara försiktig med att berätta var det finns berguv, kan det ibland vara nödvändigt, om man ska kunna akta den.

Förra året gjorde fågelklubben en inventering av berguv i kommunen, och ringmärkte då två ungar. Information om de olika berguvslokalerna finns i en sekretessbelagd lista hos länsstyrelsen.

Även i år ska det göras en inventering, som Larsgunnar Nilsson håller i. Han säger att de i fågelklubbens styrelse tacksamt tar emot alla observationer från allmänheten.

– Västerviks kommun är väldigt stor, och vi har inte chans att täcka upp alla hörn.

Säkrast hör man berguv någon kvart efter solnedgången nu i mars–april, men det är inte säkert att den ropar så länge. Hanens mäktiga "oo-hoo" är mörkare än honans. Hon kan också säga "rävv".

Det finns en fågel som man kan blanda ihop den med, och det är hornuggla. Men den finns mer i jordbruksbygd och dess rop hörs inte lika långt. En berguv kan höras en halvmil.

Berguv

Berguven är världens största uggla. Den kan väga uppemot fyra kilo och ha ett vingspann på 170 centimeter. Höjden kan bli 75 centimeter.

Typiskt för berguven är de stora örontofsarna, som visar vilket humör den är på. En lugn och avspänd berguv har tofsar som hänger ner.

På 1950- och 60-talen minskade berguven starkt, på grund av miljögifter som DDT och kvicksilver.

I dag utgörs hoten av bland annat kollisioner med trafik, kraftledningar och vindkraftverk samt störning i form av skogsavverkning och sportfiske. Vildsvin är också ett problem.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om