Ett växande folkhälsoproblem som orsakar ökad dödlighet och sjuklighet är bakterier som blir resistenta mot antibiotika. Bakterier utvecklar hela tiden motståndskraft och antibiotikan blir efter ett tag verkningslös. Det är viktigt att bara använda antibiotika när det verkligen behövs och på rätt sätt. För att minska problemet med resistenta bakterier granskar vården läkare på individnivå.
– De läkare som arbetar inom primärvården kontrolleras genom att data tas ut från journalerna, säger Per-Åke Jarnheimer, ordförande för Stramagruppen i Kalmar län. Strama är ett organ som verkar för en rationell antibiotikabehandling och mot ökad antibiotikaresistens. Läkarens förskrivningar av antibiotika och respektive diagnos granskas. En gång per år besöker Stramagruppen alla vårdcentraler.
– Vi presenterar de fakta vi har fått fram, för en dialog med läkarna och föreslår förbättringar där det behövs. Återkoppling på det här sättet är mycket effektivt eftersom det ofta handlar om information och kunskap.
Ett problem är hyrläkare. De är inte kvar när själva återkopplingen sker och missar viktig kompetens. Varje vårdcentral har dock riktlinjer att följa vid förskrivning av antibiotika.
– Hyrläkare som inte är utbildade distriktsläkare tenderar att skriva ut mer än de som har utbildningen. De är svåra att nå eftersom de ofta byter arbetsplats, säger Jarnheimer.
På sjukhusen är det ungefär en tredjedel av alla patienter som får antibiotika under en dag.
– Vi ser en långsam ökning av antibiotika på sjukhusen. Bästa sättet att få ner användningen är genom vägledning och utbildning. Antibiotikamallarna som finns i journalsystemet ger råd och anvisningar. God hygien är en annan faktor som spelar stor roll i sjukhusmiljön. För att kunna göra förändringar handlar det i grunden om kontinuitet, bra bemanning och engagemang. Det är en evig kamp att få ner användningen samtidigt som det är brist på antibiotika med nya verkningsmekanismer, säger Jarnheimer.
Målet är alltså att bromsa förskrivningarna av antibiotika och arbetet ger resultat. Statistik från Folkhälsomyndigheten visar att det förskrivits 314 antibiotikarecept per 1000 invånare mellan juli 2015 och juni 2016 i Kalmar län. Det är en minskning med 2,6 procent jämfört med de senaste två åren. I riket har antibiotikaanvändningen sedan 1992 minskat från i genomsnitt 560 recept per 1000 invånare och år till dagens siffra på 316 recept per 1000 invånare.