Livsmedelsnäringen i länet är stor. Den omsätter 14,5 miljarder kronor årligen, sysselsätter
9 000 anställda i 3 000 företag. Det kan handla om storkök, lantbruk, restauranger, kaféer eller bagerier, bland annat. Under veckan presenterade Regionförbundet, LRF och länsstyrelsen i Kalmar län länets nya terroiratlas.
Det är en slags sammanställning över en regions natur- och kulturgeografiska förutsättningar för livsmedelsproduktion, och även över de livsmedel som är och har varit karaktäristiska för området genom tiderna.
– Ja, det är lite svårstavat och svåruttalat och kommer från franskan. Men med mina egna ord kan man beskriva det som en karta över länet, där man beskriver olika förutsättningar för att framställa olika matprodukter. Alltså: vad åt man och varför?
Det säger Rose-Marie Winqvist från LRF, som är en av dem som varit involverade i arbetet.
Egentligen började det 2015, när man i länet tog fram en livsmedelsstrategi.
– När vi började inse hur stor näringen var - det är en gigantisk del av länet - så bestämde vi oss för att lyfta den lokala mathantverket, råvarorna och produkterna, säger Rose-Marie Winqvist.
Nu har man alltså som andra län i landet tagit fram en egen terroiratlas. I Stockholm län var man först.
– Men där arbetar man vad vi vet inte lika aktivt med den här frågan, säger Rose-Marie Winqvist.
Länet är stort och avlångt, vilket gör att matproduktionen och vad vi ätit historiskt sätt spretar ganska mycket. Vid kusten dominerades kosthållningen av det som havet kunde ge, medan man i inlandet fokuserade på annat.
– Det är en styrka att vi har så pass många olika delar i länet. Men sammantaget får vi säga att det som varit speciellt för Småland också varit speciellt för länet. Vi har lyckats lägga beslag på potatis, lingon och isterband, bland annat, även att dessa förekommer i stora delar av landet.
Meningen är nu att gamla recept och gamla grödor och produkter ska hjälpa till att profilera länet, för att skapa arbetstillfällen.
– På Öland har man bland annat börjat att odla gråärtor igen. Av dem gör man i dag en falafel, exempelvis. Man gör även bönchips. Det här kan leda till nya produkter och maträtter eller till att man intresserar sig mer för det lokala.
– I Spanien och Frankrike har man varit duktig på att lyfta fram det unika för varje region i sin livsmedelsproduktion. Där har vi fortfarande mycket att lära.