Våren har kommit till kolonilotterna

Nu kliar det i alla gröna fingrar, när solen börjar värma jorden och det spirar i rabatterna. VT har hälsat på i ett koloniområde.

För bin. Här har Raila Elsilä satt upp ett bo för solitärbin.

För bin. Här har Raila Elsilä satt upp ett bo för solitärbin.

Foto: Karin Hertz

Koloniträdgård2015-04-08 08:52

Skördelyckan är Västerviks största koloniområde med 53 lotter. Nästan alla är upptagna, men det finns en halv lott och en hel som är lediga.

En hel lott är på 180–200 kvadratmeter, vilket en del tycker är för mycket, så vissa lotter har delats i två.

Waldemar Koch är föreståndare på Skördelyckan och dessutom vice ordförande i föreningen Västerviks koloniträdgårdar. Han tycker att de halva lotterna är bra att ta, om man inte har haft kolonilott förut.

– Jag rekommenderar, när man börjar, att man börjar med en halv lott. Det är mycket jobb med en hel lott, och det finns alltid möjlighet att utöka.

Skördelyckans koloniområde omfattade vid starten 1959 totalt 130 lotter.

– Sedan har vi minskat ner i olika omgångar, när efterfrågan har minskat, säger Koch.

Nu tror han att de har landat på en lagom nivå. Tidigare brukade de alltid ha fyra–fem lediga lotter, men nu är det bara en och en halv.

Om inte någon odlare anmäler sitt intresse för dem, kommer föreningens medlemmar att se till att de blir uppodlade ändå och sälja resultatet på den årliga skördemarknaden.

Såhär års är det inte så mycket att göra på lotterna, men många kolonister åker ändå dit och kollar läget, tar en kopp termoskaffe och njuter av atmosfären.

En av dem är Raila Elsilä, som har dragit ut sin gungstol på den lilla verandan till stugan. Hon har en kaffekopp i handen. På kolonilotten är hon året om, mest för att hon uppskattar att få frisk luft. Hon matar småfåglar i en automat och har bland annat haft besök av talgoxar.

– De är så härliga att titta på.

Till vårens bestyr på lotterna hör att klippa ner gamla vissna perenner och gödsla. Raila Elsilä har också planterat tulpanlökar.

– Det skulle ha gjorts i november, men då hann jag inte, säger hon.

Utanför verandan har hon unnat sig en vårlig plantering med påskliljor och penséer i en kruka, som hon har placerat dekorativt i en svart eldkorg.

Waldemar Koch, som själv är kolonist, har nyligen bytt lott, eftersom den han hade i 33 år låg på den del av området som skulle läggas igen.

På hans gamla jord står nu flera bikupor. Tanken är förstås att bina ska hjälpa till med pollinering på området. Några meter bort står ytterligare tre kupor.

Men fast solen är framme, är det ganska kyligt i luften, så det är inte särskilt många bin ute och flyger denna dag.

När Waldemar Koch pratar om sin kolonilott, och vad han vill odla där, är det i första hand rotfrukter och grönsaker som gäller.

Han har ingen speciell favorit, utan det är blandningen han vill åt. Morötter, sallad och färskpotatis är i alla fall något som han odlar varje år.

– Det är alltid en höjdpunkt, första färskpotatisen från egen odling.

Vid månadsskiftet april–maj brukar han se till att sättlöken kommer i jorden. Då sår han också morötter.

I början på maj är det dags att sätta potatis.

Kolonisterna på Skördelyckan är i åldern från runt 30 år och upp till drygt 85. Waldemar Koch säger att det har varit en del omsättning på lotter, när kolonisterna inte orkar sköta dem längre.

– De kämpar så länge det går, men någon gång säger kroppen ifrån.

Men han säger också att det egentligen inte finns några krav att man ska odla, om man bara skulle vilja ha en liten stuga med gräsmatta till.

– Vi har olika intressen. Det finns mycket frihet att göra som man vill.

Historik

De första koloniområdena i Sverige anlades i Landskrona i slutet av 1880-talet, efter tysk förebild. En läkare i Leipzig, vid namn Schreber, köpte mark och styckade upp i mindre lotter, som hyrdes ut till fattiga arbetare. Det blev succé. Dödligheten sjönk och barnen blev friskare.

Malmö fick sitt första område 1895. Sedan spred sig kolonirörelsen över landet i rask takt. År 1916 hade till exempel Malmös kolonibestånd vuxit till 2 650 lotter. I Landskrona hade var tredje familj en kolonilott.

Från början var en viktig tanke med kolonilotterna att de skulle ge mat åt hungrande stadsbor. I dag har många kolonilotten som ett sommarnöje och en plats att varva ner.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om