Klockan är elva på lördagsförmiddagen och solen steker. Tommy Holm och hans fru Marie står och väntar bredvid sina motorcyklar på Stora torget. De är redo för att plocka upp mig, Malin Holgersson, reporter på VT. Jag ska nämligen få följa med dem i årets kortege.
Tommy och Marie är medlemmar i Västerviksklubben Törnros MC. Klubben har ungefär 120 medlemmar i åldrarna 20-70 år. Dessutom är Törnros ingen märkesklubb, utan alla får köra den hoj som de själva tycker passar dem bäst.
– Det är blandade motorcyklar med allt från sporthojar till crusinghojar. Alla är med för att de gillar motorcyklar helt enkelt, berättar Tommy.
Jag själv har inget mc-körkort och de gånger jag suttit med bak på bönpallen kan jag räkna på en hand. Men jag känner mig ändå säker när jag sitter bakom Tommy. Han är van att köra i mc-kortegen.
– Det är ungefär tionde gången som vi är med i kortegen. Vi försöker verkligen vara med varje år. Det är något speciellt med alla hojar som åker tillsammans och alla som kommer och tittar längs hela kortegen.
När vi rullar in på Gränsövägen på Tommys Hayabusa står flera hundra motorcyklar redan uppställda i långa rader. Det går inte ens att se vart leden slutar - och ännu fler hojar är på väg för att delta i kortegen. Lördagsförmiddagen bjöd på ett härligt sommarväder och det riktigt blänkte från de nytvättade motorcyklarna. Värmen var något som fick många i kortegen att lämna kvar sina skinnställ i tälten på campingen.
– I dag gör vi ett undantag när vi kör så sakta, men annars är det skinnställ eller goretexkläder som gäller. Vi är väldigt noga med det, säger Tommy.
Innan vi åker iväg berättar Tommy om vad som är viktigt att tänka på när man kör i kortege. Motorcyklarna måste nämligen köra i två led som ligger lite omlott med varandra.
– Det är för att hålla ett bra avstånd till dem framför. Avståndet är A och O i kortegen. Det är regeln som gäller för alla.
När klockan slår tolv hoppar jag upp på hojen bakom Tommy och det härliga ljudet från motorerna omringar oss. Längst fram i ledet kör polisen som leder kortegen genom staden. Tommy, hans fru och de andra från Törnros MC kör också ganska långt fram i ledet. Emellanåt försökte jag titta i Hayabusans backspegel för att få en liten skymt av de cirka 1000 hojarna bakom oss.
Längs så gott som hela kortegeslingan stod det glada åskådare i alla åldrar. De vinkade glatt och många hade mobilerna framme för att ta en bild eller två på de fantastiska motorcyklarna som susade förbi dem. Vanligtvis brukar jag se kortegen från Fiskartorget, men jag upptäckte under färdens gång hur mycket av upplevelsen man missar när man inte åker med själv.
– Det var en riktigt kul upplevelse som jag gärna vill göra om, sa jag till Tommy och Marie, efter att vi återvänt till platsen där lördagens äventyr började - på Stora torget i Västervik.