Det ena fallet gällde flickan som blev fastbunden på en skolgård. Det andra gällde ett tragiskt dödsfall inom en familj.
På respektive skola i kommunen finns det krisplaner som rektorerna ansvarar för.
Om det inträffar en större kris som kan tänkas sprida sig till andra skolor eller där rektorn bedömer att det finns behov av hjälp utifrån kan man vända sig till krisledningsgruppen på förvaltningen.
Skolchefen, Kalle Söderberg, leder gruppen och under sig har han bland andra biträdande skolchefen Ulrika Mellblom, elevhälsochefen Christel Dorch och skolpsykologen Anette Jonasson.
– Gruppen kan aktiveras genom en chef inom skolverksamheten eller av oss som sitter i krisledningsgruppen, berättar Kalle Söderberg, och fortsätter:
– Gruppen som helhet har inte behövts samlas ännu under skarpt läge, men delar av gruppen har aktiverats vid särskilda händelser.
Söderberg tar upp händelsen då en flicka bands av en okänd man som exempel. Händelsen utspelade sig på en skola och oron spred sig snabbt till flera skolor. – Det är självklart att det finns stor oro efter den här typen av händelser och det var bland annat det vi diskuterade, vad behöver vi göra? Behöver familjen extra stöd? Vilken information ska vi gå ut med och så vidare.
Skolans krisarbete och dess krisledningsgrupper fungerar väl, tycker Joakim Jansson, kommunens säkerhetschef.
– Skolan har lång erfarenhet av att hantera kriser. Jag tänker främst på enskilda dödsfall, olyckor där föräldrar eller barn är inblandade, mobbning och liknande. Jag upplever att man tar krisarbetet på stort allvar såväl på de respektive skolorna som inom förvaltningen, säger Joakim Jansson.
Om vi tar krisen ett steg till. Att något händer inom skolan som drabbar hela kommunen finns en central krisledningsorganisation. En stor apparat som innefattar såväl politiker som tjänstemän. I den absoluta toppen finns en krisledningsnämnd som består av politiker som kan ta över beslutsrätten från enskilda förvaltningar. Under dem finns en krisgrupp med tjänstemän och en stabschef som i sin tur har flera olika grupper att använda sig av beroende på krisens omfattning.
– Den centrala krisorganisationen har inte använts i sin helhet. Däremot har delar av den varit aktiverade vid till exempel Tsunamin och stormarna Gudrun och Per, berättar Joakim Jansson.
Senaste gången den politiska krisledningsnämnden tog beslut i skarpt läge var när man bestämde sig för att stänga skolor under kraftiga snöoväder i mitten på 80-talet.