Över 110 personer bänkade sig på Gamlebygymnasiet, för att ta del av det nya regelverket runt EU-stöden.
Seminariet gällde de stöd som föreslås finnas för perioden 2015–2020. På plats från länsstyrelsen för svara på frågor fanns Caroline Kindblom, Dennis Ljungström och Magnus Nilsson.
Kjell Haglund på Hushållningssällskapet säger till VT att det område som väckte mest frågor var förgröningsstödet. I förslaget ska nämligen gårdsstödet delas upp i fyra delar framöver: ett grundbelopp, ett förgröningsstöd, ett startstöd och ett nötkreaturstöd.
Startstödet syftar till att underlätta vid generationsskiften på gårdarna och betalas ut till den som vill starta ett lantbruk och inte är äldre än 40 år.
Tanken med förgröningsstödet är att gynna miljön. För att komma ifråga för detta stöd får man inte bara odla en gröda, utan flera.
Man ska också ha ekologiska fokusarealer. Med det avses ytor som är bra för den biologiska mångfalden, men de behöver inte vara ekologiskt odlade. Som exempel kan nämnas träda, obrukade fältkanter på åkermark samt odling av kvävefixerande grödor (ärter, åkerbönor, lucern och klöver).
Ett annat stöd som genom åren har förändrats flera gånger är ersättningarna för betesmarker, där kravet att räkna träd försvinner. I stället skall man ha en grässvål med fodervärde.
Nötkreaturstödet ska ge fler djur på gårdarna och är på 800 kronor per år och djur, när djuren har fyllt ett år.