Skolan har precis köpt in en autentisk hunddocka för eleverna att öva sig på. De kan känna puls på den och när de blåser in luft genom dess näsborrar, höjer sig bröstkorgen.
Läraren Lena Johansson visar de två gosedjur som eleverna tidigare fått öva sig på. Med den nya hunden blir det betydligt mer verkligt.
Även om det inte är vanligt att hunden slutar andas eller saknar puls, händer det. Den kanske har satt i halsen, blivit sjuk eller påkörd.
Lena Johansson berättar om en otäck händelse, som hon var med om. En valp fick ett torkat grisöra att tugga på i bilen, men det fastnade i halsen.
– Jag nådde det bara med fingertopparna. Under tiden hann valpen bli medvetslös, säger Lena.
Med hjälp av en tång fick de upp grisörat, innan det var för sent, men det här är en situation som snabbt kan bli farlig. Speciellt om man har en glupsk hund.
Det visar sig att en av eleverna faktiskt har varit med om något liknande, även då med ett grisöra. Råhudsben med knutar i ändarna kan vara lika riskabla.
Om hunden inte får luft, märker man det på att den hostar, försöker kräkas och till slut svimmar av syrebrist. Kan man inte få ut föremålet själv, kan man genom att stoppa ner fingrarna i hundens hals få igång kräkreflexen.
För att se om hunden andas, tittar man efter om bröstkorgen höjer sig.
– Är man osäker, kan man hålla en mobiltelefon framför nosen och se om det blir imma på den, tipsar Lena.
Hjärtat hittar man bakom vänster framben. Pulsen känns bäst på insidan av låret på bakbenet, högt upp, på samma sida.
Sitter det inget i halsen – dra ut hundens tunga och se efter – och hunden varken andas eller har puls, blåser man in luft genom hundens näsborrar två gånger, samtigt som man håller igen dess nos. Det är viktigt att man helt täcker hundens näsborrar med sin mun.
– Annars går luften vid sidan av och kommer inte ner i lungorna, säger Lena.
Sedan gör man 30 kompressioner mot bröstkorgen, nytt blås, följt av en tryckning långt bak på buken.
– Det är för att få fram det syrerika blodet mot hjärtat och lungorna, säger Ronja Bråhn, elev.
Mellan varven får man kolla om puls och andning kommit i gång. Man ska inte vara för rädd att göra fel.
– Det är som med människor: det viktiga är att man gör nånting, säger Lena.
På nätet finns mer information om hundlivräddning.