Loftaleden bjuder på vandring i kuperad terräng, förbi fornlämningar från bronsåldern och över levande jord- och skogsbrukslandskap. Leden är ungefär 20 kilometer lång och går i en cirkel med start och stopp vid Lofta kyrka. I flera år har Lofta hembygdsförening ordnat vandring med guide på en del av leden. Så blir det även i år.
– Vi samlas den 12 augusti vid Lofta hembygdsgård klockan elva och tar oss därifrån med bil till en startpunkt, säger Hans Ålund, ordförande i föreningen och årets guide.
Exakt vilken del som ska vandras är inte helt fastställt i skrivandets stund men det lutar åt att bli i Vittingeområdet med Utrikestenen, som har fina och tydliga hällbilder, som mål.
– Det blir en vandring på ungefär fem kilometer och man ska räkna med att vi är ute i minst fyra timmar. Vi anpassar takten så att det passar deltagarna och alla tar med eget fika.
Hans Ålund kommer under vandringens gång berätta om områdets natur och kultur. Det blir även många tillfällen att ställa frågor.
Den som vill upptäcka leden på egen hand kan med fördel ta del av den folder som Lofta hembygdsförening har gett ut. Där finns både karta och beskrivning av sevärdheter. Leden är utmärkt med gul färg på träd och stenar. Det finns även gulfärgade pilar som pekar ut riktningen. Vill man göra en lite kortare utflykt än att gå alla 20 kilometer på en gång finns många alternativ. VT testade att bestiga ett berg i närheten av Stångerör. Från en parkering på vägen mellan Gamleby och Lofta följer 500 meter skogsväg, innan det är dags att vända österut och påbörja vandringen i lätt motlut. På toppen av berget ligger ett stort röse. Det är, enligt foldern, ett gravmonument från bronsåldern. Från röset är utsikten god och man ser förutom Lofta kyrka flera gårdar. En annan intressant plats är domarringarna vid Tingstad, som är ett gravfält från järnåldern. Stora stenar är lagda i ringar och vid den största lade järnåldersfolket rester av de döda.
Vid Lofta kyrka kan man göra en kort avstickare för att se på hällristningar. De är från bronsåldern och formade som skepp, hästar, spiraler och cirklar. De är inte så lätta att se, men strör man fin sand över dem blir bilderna tydligare.
– Hällbilderna var viktiga symboler för människorna och speglar deras vardag och livsvärden. Men det finns lika många tolkningar som det finns forskare i ämnet, säger Hans Ålund.