Nu är projektet Loftaån igång. Det är ett projekt inom Lova (lokala vattenvårdsprojekt) och kommunen har fått statliga medel för att tillsammans med markägare starta och genomföra markförbättringar.
Agronom Dennis Wiström, som är projektledare, förklarade på mötet vad syftet med projektet är och vilka olika åtgärder man kan arbeta med.
– Det vi vill uppnå med förbättringarna av jordbruksmarken är en biologisk mångfald, minskning av näringsläckaget och en ökning av produktionen. Det är lantbrukens sämsta fält jag är intresserad av, säger Dennis Wiström.
Det är främst två åtgärder som är av stor betydelse när marker är våta med stillastående vatten. Den ena är tvåstegsdikning, där diket är grävt i två plan och med betydligt större bredd än de gamla dikena. Den andra är strukturkalkning, en väl beprövad metod som gör att jorden håller ihop och läcker mindre näring vid avrinning.
Dessa åtgärder är kostsamma och tar tid. Projekt Loftaån kan nu ge markägare 50 procent av kostnaden i stöd och Dennis Wiström hjälper till med kartläggning av markområden och hur man rent praktiskt går till väga.
– Kan vi inte producera, kan vi inte satsa på miljön. Vi är ju företag som ska producera och den här satsningen blir möjlig med hjälp av bidrag. Det blir en puff att komma igång, säger Per Olsson på Vinö Säteri.
Nätverkande och kunskap är förutsättningar för att vår vattenmiljö ska förbättras.
Maria Kappling är samordnare för Tjust vattenråd och arbetar på Naturum Västervik:
– Vi samlar information och sprider kunskap i olika nätverk och även till skolor.
Mats Saari, Hässelstad, som är igång med åtgärder inom projektet, påpekar att samarbete längs ett vattendrag är av stor vikt. Hässelstad har redan gjort omfattande grävning och rensning av Loftaån och sköter därmed avvattning för ett större område än gårdens gräns.