Agnes Wold slog hål på myter i Loftahammar

Professor Agnes Wold fyllde upp bygdegården i Loftahammar och slog hål på myter om renlighet. "Mitt främsta råd till unga föräldrar är att aldrig läsa en artikel om hälsoråd."

Agnes Wold säger att hon om kunde gå tillbaka i tiden till när hon började forska på 1990-talet så hade hon inriktat sig på bakteriekulturer i munnen snarare än i tarmen. "Det är intressant att munnen med så mycket bakterier sällan drabbas av bakterieinfektioner."

Agnes Wold säger att hon om kunde gå tillbaka i tiden till när hon började forska på 1990-talet så hade hon inriktat sig på bakteriekulturer i munnen snarare än i tarmen. "Det är intressant att munnen med så mycket bakterier sällan drabbas av bakterieinfektioner."

Foto: Robert Preusse

Loftahammar2023-08-10 21:00
undefined
Efter presentationen var det dags för mackor, kaffe och kaka. Den som ville kunde även utbyta några ord med Agnes Wold, vilket flera av deltagarna gjorde.

Orden är Agnes Wolds egna. Vi återkommer till fler av hennes råd senare i artikeln. 

– Hon är ett dragplåster, säger SPF Seniorernas ordförande Göran Svensson som är med och anordnar föreläsningen. Han fortsätter:

– Det är över hundra personer här. Vid en check med entrévärdarna landade slutsiffran på 101 gäster.

Agnes Wolds dragningskraft kan härledas till hennes kändisskap från tv-rutan under pandemitiden. Hon är även pratat i Sommar i P1 och deltagit i SVT:s På Spåret. Men att folk från Loftahammar med omnejd letat sig hit i dag har också att göra med att hon är sommarboende ute på sin födelseort Källvik, utanför Loftahammar. I dag är hon på plats i bygdegården för att nyansera tankar om städning och sanitet.

undefined
Göran Svensson hälsade alla medlemmar i SPF välkomna innan Agnes Wold började sin föreläsning.

– Jag har inte varit i bygdegården sedan jag var ung flicka. Då var det biograf här inne, säger Agens Wold när hon påbörjar sin presentation "Hur dammet blev vår (inbillade) fiende".

Publiken lyssnar spänt och hänger med i presentationen som varvar statistik med skrönor och foton från förr. VT besökte föredraget när det gick upp i Hallingeberg i fjol, och det är i stort sett samma utformning som sist. I korthet handlar Agnes Wolds gärning, som utbildad läkare och professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet, om att slå hål om myter kring renlighet. Hon förklarar hur myten om renlighet sammanfaller med övergång från bonde- till industrisamhället på 1800-talet. Samtidigt har det moderna tankesättet anor från medeltiden.

– Man trodde att dålig luft var farligt, därav skulle man bo luftigt och vädra mycket. Vid förra sekelskiftet nådde hygientänket sin höjd. Allt skulle vara hygieniskt.

Även på 2020-talet lever många myter kvar. Som att damm skulle vara fyllt av bakterier:

– Bakterier kan inte växa utan fukt. Damm är torrt och därmed nästan sterilt.

Jakten på det rena livet har dock, i Agnes Wolds mening, föranlett den explosionsartade ökningen av allergier hos svenskar.

– Allergier fanns inte fören på 1800-talet och ser vi till Östeuropa, Grekland och Turkiet så är det få, om ens några, som har de allergiproblem som finns i Sverige.

undefined
Agnes Wold berättar att före renlighetsidealet slog igenom på allvar i Sverige så såg det ut som i August Strindbergs arbetsrum: tätt, mycket mattor och annat som kunde alstra damm. Till höger ser vi Ellen Keys arbetsrum, aningen luftigare inrett. Key och andra framgångsrika kvinnor vid sekelskiftet var ihärdiga proklamerare för renlighetsidealen.

Allergiutvecklingen härleds till bristen på kontakt med smuts och bakterier hos spädbarn.

– Den här renlighetshysterin drivs av en oroindustri. Gravida kvinnor är redan oroliga och det är förfärligt att man späder på det.

Lite smuts rensar magen, kan man sammanfatta Agnes Wolds utläggning med. Att ge annat än bara bröstmjölk, såsom honung, till spädbarn stärker deras immunförsvar. Om vi återkopplar till Grekland och övriga Östeuropa som nämndes ovan så är det vanligare i den kulturen att man utsätter spädbarn för olika smakprov.

– Inte hela nötter men jordnötssmör.

undefined
Agnes Wold säger att hon om kunde gå tillbaka i tiden till när hon började forska på 1990-talet så hade hon inriktat sig på bakteriekulturer i munnen snarare än i tarmen. "Det är intressant att munnen med så mycket bakterier sällan drabbas av bakterieinfektioner."

Du har forskat på det här i 25 år. Har det skett någon förändring i tankesättet?

– Det har tagit väldigt lång tid att få bort vissa skrönor. Många lever kvar, säger hon och menar att man från en tid till en annan hittar nya sätt att beskylla dammet:

– Tidigare i somras berättade en person för mig på västkusten att 30-åriga föräldrar i dag räds dammet på grund av att det ska utsöndra någon strålning, tidigare menade man att det trivdes kemikalier där – vilket är befängt.

Och 25 år framåt. Lever vi med samma skrönor som nu?

 – Jag tror man kommer fortsätta ge samma om än anpassade svar. Kvinnor och barn hänvisas till hemmet, och det är kvinnans jobb att se till att det är rent och fint hemma. Något som begränsar friheten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!