En del småfiskare som demonstrerade mot utsläppen i luften och sjön vid nickelgruvan i El Estor i Guatemala kastade sten på polisen. Men på Chocs bilder från den där dagen i maj 2017 syns hur Maaz står obeväpnad i tårgasmolnet. På bilder tagna en minut senare ligger fiskaren på trottoaren. Bakom riktar en polis sin pistol mot Maaz.

Myndigheterna lät Maaz lik ligga, så efter en halv dag hämtade byborna fiskaren och begravde honom, berättar änkan Cristina Maaz Pop. Fadern och maken Carlos var familjens försörjare.

Sedan den dagen känner jag mig inte hemma längre. Och det finns ingen som kan hjälpa mig, säger änkan.
Artikelbild

| Journalisten Carlos Choc tvingades gå under jorden på grund av sin granskning av mordet på fiskaren Carlos Maaz.

"Uppenbar lögn"

Carlos Maaz tillhörde maya q'eqchi'-folket, ett urfolk med en nära relation till den omgivande naturen. Carlos Choc jobbade för nyhetstjänsten Prensa Comunitaria , som rapporterar om frågor som rör mayafolket.

Fiskarna krävde att en utredning av ett rött bälte som uppstått i Izabalsjön, den största i det centralamerikanska landet. De misstänkte att missfärgningen var ett utsläpp från nickelgruvan Fenix i El Estor. Gruvan drivs av det lokala bolaget Compañía Guatemalteca de Níquel (CGN), men ägs av rysk-schweiziska Solway.

Både polisen och miljöminister Alfonso Alonzo avfärdar att någon dog under protesten. En uppenbar lögn enligt Choc, som liksom kollegan Jerson Xitumul anklagades av gruvbolaget och myndigheterna för uppvigling. Xitumul satt i fängelse i en månad och sedan i husarrest. Därför gick Choc under jorden i ett och ett halvt år. Han kunde inte träffa sina barn och tvingades sälja många ägodelar eftersom han inte kunde jobba.

Artikelbild

| Fiskare befarar att nickelgruvan i El Estor i Guatemala förgiftar både sjön och luften.

Gammal konflikt

Därför tog reporternätverket Forbidden Stories vid. Det fortsätter med granskningar när journalister dödas, fängslas eller hindras på andra sätt i sitt arbete. 40 journalister från 15 medier, bland dem svenska TT, har arbetat med projektet "Grönt blod", som avslöjar miljöförstöring och våldsbrott vid gruvor på tre kontinenter.

Enligt en statlig utredning i Guatemala var det röda bandet i Izabalsjön naturligt, men experter ifrågasätter det.

Alla resultat av de befintliga analyserna utgör typiska tecken på gruvbrytning, säger den brasilianske vattenspecialisten och biologen Lucas Barreto Correa.

Konflikten mellan gruvan och lokalinvånarna går tillbaka i årtionden. Från början upprördes befolkningen av den skogsskövling som banade väg för gruvan, och anklagade vakter och polis för mord och våldtäkter.

Höga partikelhalter

Utöver påverkan på skogen och sjön misstänks gruvan även förorena luften. En tidigare anställd vittnar om hur gruvan släpper ut ofiltrerad röd rök när det är mörkt, i smyg. Bybor har också sett röken, som dessutom har fotograferats. Ändå förnekas detta av CGN.

Forbidden Stories lät mäta partikelhalten i luften i över en månad i El Estor. Resultatet: När nivåerna är som högst är de sex gånger Världsorganisationens gränsvärde.

Det är sådana nivåer som kan uppmätas i Kina när luftföroreningarna är särskilt svåra, säger luftexperten Boris Quennehen.

Gruvans moderbolag Solway hävdar att partikelkoncentrationerna beror på andra källor än Fenix. CGN säger sig lita på regelbundna mätningar som görs av luften och vattnet.

Inväntar rättegång

Anibal Coti, chef för en klinik i El Estor, är orolig för de långsiktiga följderna och berättar om patienter med luftvägsproblem.

Byborna känner sig övergivna av myndigheterna.

De är bara intresserade av företag som har pengar, som kan ge dem inkomster, oavsett hur folket, bönderna, urfolket påverkas, säger Cristobal Pop, ordförande i fiskarnas organisation.

Efter att länge ha hållit sig gömd infann sig Carlos Choc inför en domare i januari och slapp häktning. Han inväntar nu sin rättegång.