Socialdemokraten Eva Lindh sitter med i skatteutskottet och finansutskottet i riksdagen och hon är mycket bekymrad över det hon läst i NT:s granskning av villkoren på Wolt.
– De arbetsvillkor som ni beskriver i era artiklar är inte rimliga, säger hon.
Eva Lindh tycker att budens villkor ska tas på stort allvar, av hela samhället:
– Politiken och samhället behöver tillsammans ta fram en strategi för vad vi kan och bör göra tillsammans.
Buden är inte anställda direkt av Wolt, utan de är antingen egenföretagare med F-skattesedel eller anställda via företaget Invoicery Business AB. Men det är Wolt som sätter löner och villkor. NT lät två forskare titta på budens anställningsvillkor och enligt dem följs lagstiftningen, men företagen har hittat ett sätt att utnyttja lagen till sin fördel.
– Då tänker jag som lagstiftare att vi måste fundera på om lagstiftningen är rätt. Eller finns det andra saker vi kan göra, säger Eva Lindh.
Förutom de låga lönerna lyfter hon också budens arbetsmiljö.
– Det är frågor som kan vara livsavgörande. Till exempel ska fordonen som de kör vara trafiksäkra.
Ett första steg har tagits av myndigheterna för att förbättra villkoren för buden på Wolt. Arbetsmiljöverket har drivit en rättslig tvist mot företaget, de anser att Wolt har arbetsmiljöansvar för samtliga bud.
Myndigheten utfärdade ett vite på 200 000 kronor mot Wolt med krav på att de bland annat ska bedöma risker i arbetet.
Wolt överklagade till förvaltningsrätten som gav Wolt rätt. Då överklagade Arbetsmiljöverket till kammarrätten. Där fick Arbetsmiljöverket rätt. De bud som har F-skattsedel är anställda av Wolt och de bud som är anställda av Invoicery Business är inhyrda, vilket innebär att Wolt har arbetsmiljöansvar för samtliga bud.
Wolt har överklagat domen till Högsta förvaltningsdomstolen som ännu inte beslutat om ärendet ska prövas där.
Varken Wolt eller Arbetsmiljöverket vill kommentera domen innan den vunnit laga kraft.
– Om den här domen börjar gälla har vi ett annat läge. Då har Wolt arbetsmiljöansvar och håller sig inte längre inom lagstiftningen, säger Eva Lindh och fortsätter:
– Men jag tror ändå det behövs en gemensam strategi där fackliga organisationer, forskare, jurister och politiken går samman och funderar över vad vi kan göra. För det är inte rimligt att människor ska ha så dåliga arbetsvillkor och så dålig arbetsmiljö, säger hon.