Beslutet om skyddsjakt på 30 storskarvar i Kyrksjön togs redan i april 2017.
Sveriges Ornitologiska Förening, Birdlife Sverige, överklagade, men då det dröjde ända till januari 2019 innan förvaltningsrätten fattade beslut i ärendet, var skarvarna redan skjutna. Det skedde redan samma år som tillståndet gavs.
Inför prövningen i nästa instans, stod länsstyrelsen stod fast vid sitt tidigare beslut och anförde att det saknades andra lämpliga lösningar.
Som skäl för att ge klartecken till skyddsjakt, anförde länsstyrelsen att skarven hade en negativ ekonomisk påverkan på fisket i Kyrksjön.
Vid ansökan om skyddsjakt uppgav den sökande att försäljningen av fiskekort på bara ett år hade minskat med 20 procent, och att skarven kunde vara en del av orsaken till detta.
Länsstyrelsen ansåg att detta förhållande, tillsammans med "utebliven eller skadad fångst, skador på redskap" var att betrakta som allvarlig skada, vilket motiverade skyddsjakt.
Förvaltningsrätten gick på samma linje, men inte kammarrätten. Den högre instansen håller inte med om att den ekonomiska skadan är så allvarlig att skäl för skyddsjakt föreligger.
Visserligen tar skarven fisk. Den kan också påverka lokala fiskbestånd negativt. Däremot anser inte kammarrätten att man kan säga att skarven har "en klart negativ" effekt på fiskenäringen eller att dess närvaro "riskerar att allvarligt skada fiskbeståndet i Kyrksjön".
Domstolen har därför bifallit Birdlife Sveriges överklagande.