– Jag är rädd att det kommer bli en vårdskandal, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk fysiologisk kemi vid Lunds universitet.

Än så länge saknas forskning som visar de långsiktiga effekterna av fetmaoperationerna. Flera kirurger som vi pratat med bekräftar att det faktum att man inte vet allt är största risken med att operera ungdomar.

Men det är också ett argument till den aktuella studien som ska kunskap om nyttan att operera unga med fetma tidigt.

– Jag är mycket skeptisk. Det är inget fel i magen eller tarmen, det är fel i hjärnan. Det är där man måste börja, säger Charlotte Erlanson-­Albertsson.

Hon är specialiserad på aptitkontroll och övervikt. Det som krävs är tidiga åtgärder och få föräldrar att inse att barnet behöver hjälp med sin fetma. Mag-tarm är en ”guldgruva” för hormoner, vitaminer och andra viktiga ämnen för kroppen och därför är en magsäcksoperation fel väg, enligt Charlotte Erlanson-Albertsson.

–  Jag ser det som ett experiment och anser att etiska rådet varit för generöst med att godkänna studien. Det finns en stark vilja att skapa revolution och bli världsledande, se bara på skandalen på Karolinska institutet, säger Charlotte Erlanson-­Albertsson.

Hon går så långt som att dra paralleller till när man tvångssteriliserade folk.

Artikelbild

Kritisk. ”Jag ser det som ett experiment”, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, professor och specialiserad på aptitkontroll och övervikt.

Den som leder forskningsstudien där barn och unga ska genomgå gastric by pass är Torsten Olbers, överläkare vid kirurgkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjuk­huset. Han börjar bli van vid kritiken.

– Folk tror att bantning funkar. Det gör inte det. När man går ner i vikt så vill kroppens alla signalsubstanser återgå till ursprungsvikten igen. Kroppen är inte konstruerad att gå ned i vikt.

Artikelbild

Kritisk. ”Unga förstår inte konsekvenserna på lång sikt”, säger Ralf Sundberg, professor, kirurg och inriktad på kost med lite kolhydrater.

De som påstår att det enbart handlar om kost, motion och föräldraansvar bidrar bara till en fortsatt stigmatisering kring personer med fetma, enligt Torsten Olbers.

– Det är ofta normalviktiga som slår sig för bröstet och påstår det. Det finns delar som handlar om emotionellt ätande, trauma i barndomen och så vidare, men de som är riktigt stora har fler fettdrivande gener än övriga.

Torsten Olbers hänvisar till forskning som visar att 80 procent av tonåringar med svår fetma också blir feta som vuxna.

– Det finns ingen annan metod som fungerar på de här ungdomarna.

Men det håller inte Charlotte Erlanson-Albertsson med om.

– De säger att man har provat allt, men det kan man inte ha gjort när man är 13 år. Har det tagit 13 år att bli tjock så får det väl ta 13 år till.

– Vetenskapen visar att vi har gener att bli tjocka om vi äter fel. Varför har vi annars inte haft den här fetman tidigare? frågar hon.

I stället handlar det om vad vi stoppar i oss där snabbmaten är en stor orsak till fetma, enligt Charlotte Erlanson-­Albertsson.

En annan person som är inne på samma spår är Ralf Sundberg, kirurg och docent och inriktad på lågkolhydratkost.

– Det här problemet fanns inte på 60-talet. Vetenskapen stödjer inte teorier om genetiska faktorer. Det handlar i stället om det sociala arvet, inom familjer har man samma matvanor.

Problemen med fetma började när Livsmedelsverket införde nyckelhålsmärkningen och industrimaten fick stor plats i svenskarnas frysar. Socker i maten är ytterligare en orsak, enligt Ralf Sundberg.

Han är mycket kritisk till magsäcksoperationer bland ungdomar med tanke på riskerna efteråt som tarmvred, sammanväxningar i tarmarna, bråck, näringsbrist med mera.

– Det är fullständigt oacceptabelt. Så här pass unga människor har ju ingen möjlighet att bedöma konsekvenserna på lång sikt, säger han.