Roger Strandberg säger att det ser tufft ut för skolorna i norra kommundelen.
Landsbygdsskolorna räddades kvar – men det är fortfarande tuffa tider som väntar skolorna i Västerviks kommun, inte minst på grund av ökade kostnader för bland annat personal och lokaler.
I november berättade vi Överumsskolan, Ringeltaubska skolan och Loftahammars skola kan bli av med cirka tio tjänster.
Så ser det också ut att bli.
– Förhandlingarna är slutförda, i oenighet med facket. Vissa saker har justerats på vägen, men det är i princip samma läge nu, säger rektorn Roger Strandberg.
Han tycker inte att hans skolor fått tillräckligt mycket pengar i sin budget, och menar att budgeten borde sättas utifrån vad organisationen behöver i stället för tvärtom.
Hur kommer det här slå mot skolorna?
– Jag tänker att det kommer att slå hårt. Det är många saker som oroar lärarna, om de kommer att räcka till och ge eleverna det stöd de behöver och har rätt till. Vi kommer ha svårt att ha behöriga i alla ämnen, eftersom vi inte har råd att rekrytera fler lärare. Det ryms inte i organisationen.
Vilka ämnen då?
– Svenska som andraspråk, till exempel.
Roger Strandberg berättar också att man kommer ha svårt att genomföra schemabrytande aktiviteter – som att åka till simhallen, till exempel. Om ett gäng åker iväg blir det för få i personalen som är kvar.
– Det blir för få personer på bygget helt enkelt.
Så eleverna riskerar att bli utan simundervisning?
– Man måste inte ha simundervisning, men det finns ett simkunnighetskrav i sexan och i kommunen har vi haft det så att alla elever i årskurs två får simundervisning vid åtta tillfällen på ett år. Vi ser ingen lösning på det här än. Det kanske inte är omöjligt att lösa, men det blir svårare.
Även andra typer av utflykter med delar av gruppen blir svårt att genomföra, enligt Strandberg.
Simundervisningen kan hotas när skolorna i norra kommundelen måste dra ned på personal.
När vi intervjuade Roger Strandberg i november sa han att man kan behöva slå samman klasser. Det är fortfarande aktuellt.
– Ja, i allra högsta grad, vi kommer att samordna så att det blir åldersblandade klasserna. Det har vi redan idag i viss omfattning, men det kommer bli mer av den varan. Men det är ganska svårt att ha en trea och en fyra i samma klass, eftersom de har olika kursplaner.
Roger Strandberg säger att det finns lärare som funderar på om de ens vill jobba kvar under de här förutsättningar. Själv är han inställd på att försöka lösa det hela så bra som möjligt – men hymlar inte med att han också är orolig för framtiden.
– Jag ser inte hur vi ska få ihop det här på ett vettigt sätt. Vi har en ambition om att inte bara göra det, utan göra det bra. Det ser tufft ut.
Magnus Bengtsson har förståelse för Roger Strandbergs resonemang.
Magnus Bengtsson, barn- och utbildningschef, konstaterar att Loftahammars skola får en mindre budget, på grund av ett minskat elevantal. Men både Överums skola och Ringeltaubska skolan får ökade anslag i budgeten jämfört med 2023.
– Det beror på att man får en större tilldelning av Salsa-pengar, som bygger på socioekonomiska faktorer.
Samtidigt har kostnaderna ökat generellt, för bland annat löner och lokaler.
Roger Strandberg tycker inte att skolorna får tillräckligt med pengar – och att man borde lägga budgeten utifrån vad organisationen behöver i stället för tvärtom. Vad tänker du om det?
– Jag förstår Rogers resonemang, men vi har ett budgetsystem som bygger på antalet barn och de socioekonomiska faktorerna. Men jag har all förståelse för att det stora jobb som rektorerna och andra behöver göra för att få till organisationen, säger Magnus Bengtsson.
Barn- och utbildningsförvaltningen får varje år en pott pengar från fullmäktige, som ska fördelas mellan alla olika verksamheter. Budgetsystemet är något som politikerna beslutat om.
Skulle det behövas mer pengar i budgeten som helhet?
– Vi är mitt inne i ett budgetarbete inför 2025, som jag inte vill föregå.
Ringeltaubska skolan ser ut att drabbas av neddragningar.
Det kan bli så att tvåorna på de här skolorna inte kan åka till simhallen i höst, något som de får på andra skolor i kommunen. Blir det en likvärdig skola?
– Det kan säkert vara så att olika skolor har olika förutsättningar, det kan skilja sig lite. Likvärdighet utifrån Skolverkets regler handlar inte om att vi alltid gör lika.
Det viktiga är att man uppnår kunskapskraven, i det här fallet att lära sig simma i en viss årskurs, enligt Magnus Bengtsson.
– Det är något man kan lösa på olika sätt.