Vi trÀffar en grupp anstÀllda i samband med lunchrasten pÄ skolan. Men de flesta hinner bara vara med pÄ en bild. Sedan mÄste de ivÀg till olika stÀllen pÄ skolan för att ta hand om barnen.
NÄgra av dem kan dock prata lite mer om sparförslaget. Vi sÀtter oss i trÀslöjdssalen. Alexander Sannikov, som har mest brÄttom ivÀg, fÄr börja. Han tycker att det "borde finnas andra sÀtt att spara Àn att offra skolans kvalitet".
â Vi Ă€r hĂ€r som lĂ€rare. Vi har utbildat oss för att forma framtida yngre generationer. En stark utbildning Ă€r en investering i samhĂ€llets utveckling och framtid, sĂ€ger han.
Han stÀller ocksÄ frÄgan vilka signaler som förslaget till besparingar skickar till den som just nu sitter och funderar pÄ att bli lÀrare.
Markku Laukka Àr starkt oroad för framtiden.
â Jag ser ett skrĂ€ckscenario framför mig. "Lust att lĂ€ra, rĂ€tt att lyckas", det kan man stryka med en gĂ„ng, för det blir barnpassning i stĂ€llet. Jag tycker att det Ă€r ett sĂ€tt för politiken att gĂ„ bakom ryggen pĂ„ folk genom att först sĂ€ga att landsbygdsskolorna fĂ„r vara kvar, och sedan ta bort möjligheten att bibehĂ„lla den kvalitet som vi har i dag.
Han tycker att det Àr en varningssignal att Àven personal som inte har blivit varslad, har börjat söka sig dÀrifrÄn.
Susanne Lundh, specialpedagog, Àr ocksÄ orolig.
â Med fĂ€rre anstĂ€llda minskar möjligheterna drastiskt för eleverna att fĂ„ det stöd de har laglig rĂ€tt till. Det Ă€r redan i dag svĂ„rt att rĂ€cka till. Ska det dĂ„ dras Ă€nnu mer, dĂ„ kommer det att drabba alla elever, sĂ€ger hon.
Daniel Thörne, som har skrivit en insÀndare om besparingarna, sÀger att det blir mer arbetsuppgifter pÄ dem som blir kvar, samtidigt som en del redan gÄr pÄ knÀna.
â Men vi Ă€r glada att vi har haft en rektor som har gĂ„tt över budget, för att vi ska tĂ€cka sĂ„ mycket av behoven som möjligt.
Nawal Alyousefi, resursperson pĂ„ Ăverumsskolan, vet att hennes tjĂ€nst inte finns kvar nĂ€sta höst.
â Jag kĂ€nner oro för barnen, som jag jobbar med nu, och kollegorna, sĂ€ger hon.
Nawal hoppar in i klasserna, nÀr lÀrarna Àr sjuka och det inte gÄr att hitta vikarier. Hon avlastar lÀrarna och jobbar med smÄ grupper och hjÀlper elever med svenska som andrasprÄk, eftersom hon Àven pratar arabiska. Men det försvinner alltsÄ.
â Det Ă€r dyrt att satsa pĂ„ skolan, men det Ă€r Ă€nnu dyrare att ta hand om barn som inte har lyckats i skolan och skapar problem i samhĂ€llet, sĂ€ger hon.
En anstÀlld, som vill vara anonym, pÄ Loftahammars skola, vill lyfta fram att neddragningarna som planeras blir större i verkligheten Àn pÄ pappret.
Det beror pÄ att det Àr mer personal Àn vad som förhandlats fram, vilket i sin tur beror pÄ att det var vad som krÀvdes för att fÄ en fungerande organisation. DÀrför blir neddragningen inte 25 procent utan 40.
â Det finns en extrem oro över att de ens tror att det ska fungera.
Johanna Nilsson i Edsbruk har tre barn pÄ Ringeltaubska skolan, som ocksÄ kan drabbas av neddragningar. Hon Àr Àven vice ordförande i VÀstra Eds intresse- och idrottsförening.
SÄ hÀr kommenterar hon förslaget:
â Jag tycker att det Ă€r skrĂ€mmande att de ska dra ner pĂ„ tjĂ€nster, nĂ€r det inte finns tillrĂ€ckligt med lĂ€rare som det Ă€r i dag, för det behovet som finns.
Hon sÀger ocksÄ att det inte bara handlar om antalet elever, utan vad det Àr för elever.
â Om skolan Ă€r uppbyggd pĂ„ inkludering, sĂ„ mĂ„ste det finnas tillrĂ€ckliga resurser att genomföra det ocksĂ„.