Det var en rejäl snövinter det året. Första snön föll den 11 november och sedan blev det bara mer och mer, varefter vintern framskred.
I april 1966 hade man kunnat åka skidor i sex månader. Folk började undra hur länge snön skulle ligga kvar egentligen.
Lennart Karlsson i Tyllinge, numera Överumsbo sedan fem år tillbaka, berättar att Tor Wiklund på Västerviks-Tidningen efterlyste arrangörer till ett skidlopp den 1 maj. Då låg Tyllinge bra till, där det ännu i början på april var ett snödjup på 60 centimeter.
Men datumet ändrades till den 30 april, för att inte kollidera med en stor orienteringstävling i Linköpingstrakten. Många ville vara med på båda tävlingarna, nämligen. Och det var tur att datumet byttes ut, skulle det senare visa sig.
När den stora dagen var inne, slog vädret nämligen om. Det blev plötsligt riktigt varmt. Närmare bestämt 20 grader!
– Två av de tävlande åkte i shorts, skrattar Lennart.
Fantastiskt nog kunde hela tävlingen genomföras utan konstsnö.
– Snön smälte ojämnt, så vi fick skotta. Men vi hade mycket snö, så vi var inte rädda för att det inte skulle bli någon tävling.
Många tidningar skrev om det unika loppet. En av alla åkare som kom till start var Bengt ”Månen” Karlsson från Valdemarsvik, som tillhörde Sverigeeliten. Två år senare kom han tvåa i Vasaloppet.
I Tyllinge blev det seger för ”Månen”. Hans-Åke Christiansson bjöd på hårt motstånd, men fick se sig slagen med fem sekunder.
– Det blev ett högt tempo från början, minns Lennart, som själv slutade på elfte plats.
– Vi hade prisutdelning i Medborgarhuset. Alla som fullföljde fick varsin ostkaka.
För Lennart Karlsson blev skidloppet på valborgsmässoafton ett roligt idrottsminne. Ett av många.
– Jag har hållit på med idrott hela livet.
Han började springa i skogen redan som femåring och fick sina första skidor av morfar när han var sju. Två år senare ställde han upp i sin första skidtävling. Det gav mersmak.
På 50-talet gjorde bilen det möjligt att åka längre bort på tävlingar, men det var också tävlingar på hemmaplan, hos Tyllinge IF. Lennart Karlsson nämner två eldsjälar som betydde mycket för föreningen i det sammanhanget: Sven Johansson och Kurt Svensson.
– De ställde alltid upp och jobbade med tävlingarna.
Under årens lopp har det blivit ett stort antal lopp och tävlingar för Lennart Karlsson, som har sprungit, åkt skidor, cyklat och orienterat.
Ett axplock av allt vad han har hunnit med är Vätternrundan 40 gånger, Lidingöloppet 30 gånger och Vasaloppet 46 gånger – sista gången han körde Vasaloppet var för tio år sedan, när han var 74 år.
Under en glasskiva på bordet hemma i lägenheten har Lennart samlat ett stort antal medaljer. Nu närmast siktar han på att vara med på Tjustfejden i Gamleby den 24 april, på korta banan.
– Jag har inte slutat träna. Jag tränar stavgång. Men det går inte så fort, säger han.
Även i arbetslivet har Lennart haft rörliga jobb. Först var han många år på Tyllinge, i skogen och på sågverket. Sedan blev det tolv år på Överums bruk. De sista tio åren var han kyrkogårdsarbetare i Västervik och pendlade då från hemmet i Tyllinge, sommartid ofta på cykel. Det var fem mil, enkel väg.
– Det blir en vanesak av allting, kommenterar Lennart sin otroliga prestation.
Han såg pendlingen som ett bra sätt att träna inför Vätternrundan.