Vi träffas i polishusets möteslokal på nedersta botten. Ovanför oss hänger Benny Ekman-målningen med ”bov-finkar” i Västerviks innerstad. Vi ska prata om hur man fångar dem, ”bov-finkarna”, och vi ska prata om den nya organisationen. Utmaningar. Svårigheter. Missnöjet i polisleden.
Anders Pleijel är ingen färsking. Han har jobbat sig uppåt som polis från gatan. Och han kan länet. Innan han fick tjänsten som polisområdeschef för norra länet arbetade han som chef för länskriminalavdelningen.
– Det är ett fint län det här, man kan känna sig trygg. Folk har det bra.
Om man ser till den senaste trygghetsundersökningen är det främst bostadsinbrott och stölder folk i länet oroar sig för. Villainbrotten ökar. Stölderna likaså. Det är främst de internationella ligorna som polisen har svårast att hantera.
– De reser genom länet och kan länsa flera hus, sedan försvinner de. Polisen har haft stora problem med detta under många år, säger Pleijel ansträngt.
En positiv effekt av den nya organisationen är att man lättare ska kunna gripa den här typen av ”bov-finkar”, menar han.
– Vi kommer bli mer synliga poliser i Västervik och norra länet. Det handlar totalt om 10 till 15 fler poliser i yttre tjänst. Vi kommer synas mer, göra fler trafikkontroller.
Det är just genom trafikkontroller många bostadsinbrott och klaras upp.
– Det gäller att ta dem på bar gärning när de är på väg ut från länet. Mer trafikkontroller gör ju även att vi kan minska andra typer av trafikproblem, fyllekörningar och buskörningar, tillägger Pleijel.
Nytt i den nya organisationen är att man kommer ha totalt 18 så kallade områdespoliser i norra länet, där samtliga ska arbeta med brottsförebyggande arbete. Det kan handla om att besöka skolor och fritidsgårdar och vara synliga på platser där man vet att det sker brott.
Dessa poliser kommer även ingå i utryckningsverksamheten.
Flera utredningsgrupper startas och utredare ska finnas placerade på samtliga orter i Västerviks polisområde där Oskarshamn, Vimmerby och Hultsfred ingår.
Poliser som utreder brott i nära relationer har länge vittnat om ett allt hårdare tryck. Mäns våld mot kvinnor ökar i hela länet. Samtidigt finns det få poliser som är avsatta att utreda just den typen av brott. Hur går det ihop?
– Det finns i dagsläget inget som tyder på att man kommer bli fler poliser där. När det gäller utredning av brott i nära relation, så bildar dessa utredare en grupp som kommer att ligga i utredningssektionen på polisområdesnivå, där även grova brott finns som grupp.
På vilket sätt kommer det hjälpa de lokala poliserna som ska utreda de brotten?
– Genom en bättre helhetsbild av den brottstypen kan vi lättare styra resurserna till de orter där de ökar mest.
Som VT tidigare har berättat råder samtidigt ett stort missnöje i polisleden. Man upplever att myndigheten är toppstyrd, att man tjänar på tok för lite och att man jobbar för mycket. Tusentals protestbrev från landets poliser har skickats till regeringen.
– Jag upplever inte att missnöjet riktats mot oss lokala chefer. Däremot hoppas jag att mitt ledarskap åtminstone lokalt ska leda till en god arbetsmiljö. Mitt ledarskap handlar inte om att slå näven i bordet, jag vill att folk ska tänka själva och ta egna beslut. Jag vill att man ska våga testa nya saker och våga göra fel. Jag vill att mitt synsätt ska sprida sig till gruppcheferna under mig och ut över hela organisationen, säger Pleijel.