– På torsdagskvällen samlades vi i länsdelegationen. Då kändes det som att det var fifty–fifty, berättar Maud Ärlebrandt.
Då hade stämman pågått i en halvdag. Delegationen från Kalmar län hörde till en grupp partirebeller med målet att få partiet att riva upp decemberöverenskommelsen. Några av delegationens mer rutinerade politiker hade träffat andra kritiker mot decemberöverenskommelsen – som EU-parlamentarikern Lars Adaktusson och ungdomsförbundets ordförande Sara Skyttedal.
Enligt Ärlebrandt och Kerstin Lahi kunde man känna under fredagen hur det tippade över till DÖ-motståndarnas fördel.
– Man kände bara några timmar innan omröstningen skulle ske att nu är det på väg att vända, säger Kerstin Lahi.
De berättar om varför de själva ställde sig bakom att riva upp pakten över blockgränserna. Det var när den rödgröna-regeringen började skrota en rad kristdemokratiska hjärtebarn som rot, rut och avdragsrätten för gåvor till ideella föreningar som motståndet växte fram.
Hur ska man gå vidare nu i svensk politik när överenskommelsen inte längre finns?
– Jag tror inte att det kommer att förändra så mycket till att börja med, säger Kerstin Lahi.
På sikt tror hon att följden blir fler blocköverskridande överenskommelser, och nämner flyktingfrågan som ett område som kräver en bred överenskommelse.
Rapporteringen från kongressen har nästan uteslutande handlat om decemberöverenskommelsen. Vad har vi utomstående missat?
– Ett viktigt beslut var att vi ställer oss bakom ett Natomedlemskap, säger Maud Ärlebrandt.
– Beslutet att förespråka AT-tjänstgöring för sjuksköterskor var viktigt, säger Kerstin Lahi.