Du har varit kommunalråd i tre mandatperioder. Du har suttit längst av alla kommunalråd i Västerviks kommun. Vad gör dig sugen på att sitta en fjärde mandatperiod?
– Det har inte saknats utmaningar under åren som gått, men jag tycker att vi har gått starkare ur dem. Nu tycker jag att vi står väl rustade, och jag vill så gärna vara med och driva kommunen in i framtiden.
Han går till och med så långt som att säga att Västervik aldrig haft så bra förutsättningar som i dag. Han radar upp de positiva tecken som han ser:
– Inflyttningen har aldrig varit så stor. Det har gjorts, och kommer att göras investeringar i vår infrastruktur. I skolan har måluppfyllelsen ökat. Trots att vi haft flera stora industrinedläggningar är 200 personer fler i sysselsättning i Västerviks kommun än för tolv år sedan.
Du är inne på måluppfyllelsen. Skolpolitiker säger att det krävdes tålamod och ett långsiktigt arbete för att vända trenden uppåt. De senaste åren har ni tvingats till besparingar i skola och förskola. Finns det inte en risk att vi får ett trendbrott nedåt om några år?
– Den risken finns. Därför måste vi noggrant följa utvecklingen i skolan både genom mätresultat och genom dialog.
2011 gjorde kommunen ett rekordstort underskott, de efterföljande åren präglades av stora besparingar med en efterföljande debatt och livliga medborgarprotester. Du tvingades göra omprioriteringar och avsäga dig ordförandeskapet i regionförbundet. Under sommaren blev den inställda Gotlandstrafiken ett bakslag.
Har den här mandatperioden varit tuffare än tidigare?
– Det stämmer att vi hamnade i en tuff situation, och vi tvingades lämna en rad obekväma besked.
Hjalmarsson beskriver hur hans jobb förändrades i samband med saneringen av ekonomin. Tidigare fanns en målsättning med två företagsbesök i veckan. Den ambitionen fick dras ner. Fokus hamnade istället på allt fler medborgarmöten, för att förklara och försvara beslut, men också att ta in synpunkter.
Vi kommer in på Gotlandstrafiken. Det är ingen hemlighet att Hjalmarsson arbetat för Gotlandstrafik under många år. Att det inte blev någon trafik i sommar är naturligtvis ett bakslag, men det låter fortfarande som att han brinner för tanken på trafik till Gotland.
– Det är intressant att studera biljettförsäljningen. Sista året Västervik hade Gotlandstrafik på 80-talet såldes det 32 000 biljetter. Innan Gotlandsbåten AB meddelade att det inte blev någon trafik i år hade de sålt 40 000 biljetter. Jag tror att det hade kunnat bli 100 000 sålda biljetter under hela säsongen.
Han kommer in på det som han tycker är Västerviks största utmaning; infrastrukturen. Där tecknar han en vision om hur väg 40 från Göteborg till Västervik utvecklas som transportstråk, och kanske till och med blir en Europaväg. Passagerartrafiken i Västerviks hamn utvecklas - inte bara med Gotlandstrafik.
– Jag tror på ytterligare en destination, kanske i södra Östersjön.
Du säger att infrastrukturen är en avgörande fråga för Västerviks kommun. Är det inte frustrerande att du som kommunalråd inte äger den frågan? Ni kan egentligen bara ägna er åt lobbyarbete?
– Det är oerhört frustrerande. Det vi kan göra är att se till att det finns bra stöd för de projekt som är angelägna för oss. Tittar man på vad som hänt de senaste åren så har det investerats i E22 och riksväg 40. Beslutet om en förbifart i Söderköping kommer att betyda väldigt mycket för oss. Nu har till och med finansminister Anders Borg sagt att E22 är viktig för hela Sverige.
– Vi har sett hur det börjat växa fram en pendling norrut. Pendlarna till Stockholm blir fler. På resecentrum i Norrköping träffar man nästan alltid Västerviksbor.
Hjalmarsson berättar hur han under det senaste året träffat alla kommunalråd längs med riksväg 40 för att få en samling kring stråket. Där tycker han att det finns en uppslutning, och han nämner särskilt de närmaste kommunerna Eksjö och Vimmerby som viktiga bundsförvanter.
Sorgebarnet är den förbindelse som kanske är viktigast för Västervik. Stråket mot Linköping. Riksväg 35 är i uselt skick, och störningarna i tågtrafiken är stora.
– Det finns till och med företag som satt expansion i vänteläge för att vägen är så dålig.
En förklaring till att det gått trögt enligt Hjalmarsson är att man inte fått med sig östgötakommunerna tidigare. Nu pågår en stråkstudie där man tittat på kommunikationer mellan Linköping och Västervik i ett större perspektiv.
– Nu tycker vi att vi märkt av ett helt annat intresse.
Så till ekonomin. Ni har sparat mycket, men också haft hjälp av pensionsåterbetalningar från Afa. Står ni på fast mark nu? Du har förvarnat om att 2015 och 2016 kan bli tuffa år?
– Det stämmer att de närmaste åren kommer att bli tuffa, men vi har använt de senaste årens överskott till att betala in till en resultatutjämningsfond. Händer samma sak som 2008, då vi tappade 80 miljoner i skatteintäkter på tre månader, så finns det en reserv. Det hade vi inte tidigare. Jämför jag med andra kommuner så sparar alla andra inför 2015. Vi satsar!
– Vi har i dag länets lägsta skatt. Vimmerby har 75 öre högre skatt. Det känns i plånboken.
Så kommer Harald Hjalmarsson med ett oväntat besked.
– Vi kan tvingas till en skattehöjning under mandatperioden. Det är inte aktuellt nu – men risken finns. I så fall ska den inte göras för att täcka ökade kostnader, utan för att göra satsningar.
Vad kan det vara för satsningar?
– Ökad måluppfyllelse i skolan. Vi vill införa en läsgaranti, och det är något som kommer att kosta pengar.
Det här var inte precis vad du talade om när du tillträdde som kommunalråd. Då var siktet inställt på skattesänkningar. Är det en lång resa du gjort?
– Folk förväntar sig att bara för att man är moderat så ska man vara emot skattehöjningar, men min inställning är att varje skattekrona måste användas så effektivt som möjligt. Det är därför jag inte tror på när kommuner snabbt försöker lösa ekonomiska problem med skattehöjningar. Man säger att det är en tillfällig höjning, men de blir sällan tillfälliga.
Text:Ulrik Alvarsson
ulrik.alvarsson@vt.se
0490 – 666 17
Foto:Karin Hertz
karin.hertz@vt.se
0490 – 666 28