Det blev ett allt annat än vanligt möte som nyblivne ordföranden Dan Nilsson (S) fick leda som sitt första möte.
Redan innan mötet uppvaktades han av Lärarförbundet som samlat in 700 namnunderskrifter, där man påminde om de vallöften som ställdes ut i valrörelsen för två år sedan om skolan.
Minutrarna innan klockan sex fylldes salen av framförallt Loftahammars- och Blackstadsbor som ville protestera mot nedläggningshoten mot deras skolor. Från Blackstad talades det om ett 40-tal deltagare. Från Loftahammar någonstans mellan 120 och 140 åhörare.
Om det är publikrekord för kommunfullmäkitge är osäkert, men en veteran som Conny Tyrberg (C) skakade på huvudet när VT frågade om han varit med om något möte med fler deltagare.
På en av de första punkterna, allmänhetens frågestund, var flera frågeställare, framförallt från Loftahammar anmälda. Först ut var Isak Stenbäck och Gabriella Kreuger, båda går i andra klass i Loftahammar.
– Vill ni lägga ner vår skola, löd deras fråga.
Deras frågor följdes av fler frågor från föräldrar och ortsbor från Blackstad och Loftahammar. De ställde frågor om vad som var rimliga restider för barn, hur politikerna trodde att näringslivsklimatet i kommunen kan påverkas och hur villkoren för en levande skärgård kan förändras om Loftahammar förlorar sitt mellanstadium.
Christin Rampeltin Molin och Harald Hjalmarsson (M), betonade att än så länge finns bara ett tjänstemannaförslag, men de försvarade ändå att det ser ut att gå mot att ett antal skolor läggs ner i kommunen.
Rampeltin Molin förklarade tanken bakom att mellanstadiet i Loftahammar finns i farozonen.
– Där finns sammanlagt 14 elever. När man kommer upp i mellanstadieåldern ökar behovet av jämnåriga kompisar. Då är det viktigt att skolan är så pass stor att det finns kompisar, både pojkar och flickor.
Hon berättade också hur en ny läroplan ökar krav, som blir svåra att tillfredsställa på mindre skolor. En skola ska ha behöriga lärare att sätta betyg i 17 ämnen. På en skola som kanske bara har en eller två mellanstadielärare blir det svårt att klara de behörighetskraven.
Harald Hjalmarsson hänvisade till det arbete som pågår med att få rätsida på kommunens ekonomi. Där har framkommit att Västervik har en kostnadsnivå på sin verksamhet som ligger ungefär 70 miljoner kronor över jämförbara kommuner.
Han pekade också på de befolkningsprognoser som visar att många orter även framöver kommer att ha ett vikande elevunderlag.
– Det är bättre att genomförbara oundvikliga beslut nu, än att skjuta på dem, sade han.
Samtidigt sade han också att partiet lyssnade på alla argument.
– Bland det viktigaste är just restiderna. Hur långa blir restiderna från dörr till dörr? Hur blir säkerheten, och långa skoldagar får barnen, sade han.