Viltskadorna exploderar

I Skaftekulla kan bonden Michael Andersson inte själv fritt välja vilka grödor som ska ner i jorden. Hjortarna och vildsvinen har ökat i antal och påverkar nu all verksamhet på gården.

Snabbmat. Dovhjortarna söker mer än gärna upp korven med spannmål, speciellt under vinterhalvåret.

Snabbmat. Dovhjortarna söker mer än gärna upp korven med spannmål, speciellt under vinterhalvåret.

Foto: Nils Gruvebäck

Rapport2015-07-08 14:45

En rapport från Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån (Viltskador i lantbruksgrödor 2014) som släpptes under onsdagen visar att 42 700 ton spannmål förstördes av vildsvin i Sverige under 2014. På sina håll har hälften av skördarna blivit förstörda av skogens vilda djur.

– Vi har fått byta grödor på grund av viltskadorna. Havre kan vi inte odla längre och även vetet håller på att trängas bort, säger Michael Andersson.

Bonden Michael Andersson på Sjögården i Skaftekulla, utanför Hallingeberg, berättar att vildsvinen ställer till med stora problem i hans gräsvallar. Under den närmaste tiden tror han att det kommer att bli ännu större problem då den milda vintern gjort att betydligt fler vildsvinskultingar överlevt än tidigare år. Men på hans gård är det inte vildsvinen som ställer till med flest skador.

– Det är så mycket dovhjort på våra marker, det är som Egyptens gräshoppor, säger han.

Till skillnad mot rådjuren har inte dovhjortarna några naturliga fiender, förutom människan. Lodjur och rävar hjälper, enligt Michael, till att hålla rådjuren på en rimlig nivå. De jagar inte hjortdjuren då de är för stora byten. Dovhjortarna har inte alltid ställt till med skador i den utsträckning som Michael nu upplever.

– Det har hänt något dramatiskt med allt vilt. Explosionen av kronhjort, dovhjort och vildsvin har förändrat jord- och skogsbruket här på ett radikalt sätt.

Rapporten om viltskadorna i lantbruket bekräftar problemen i Skaftekulla. Det utrycks i klartext att frekvensen av viltskador generellt är större i skogsbygder än i slättbygder. Både Kalmar och Kronobergs län är hårt drabbade. Trots problemen ser Michael Andersson inte tillbaka på vad som har varit utan arbetar ständigt för att anpassa sig till de nya villkoren.

– Det är klart att vi saknar havren då det är bra för mjölkproduktionen men man kan ju inte odla något som man inte får betalt för.

Tillsammans med de jägare som sköter jakten på Sjögården försöker han hålla efter vildsvinen och hjortdjuren. Om Michael upptäcker att det samlats djur på ett visst ställe informerar han jägarna som då snabbast möjligt försöker ta sig till platsen.

– Det senaste året har vi skjutit 19 dovhjortar på mina marker. De hade säkert kunnat skjuta 20 till, säger han.

Det är samarbete och medvetenhet som är lösningen anser Michael. Aktiva mark- och jordägare måste anpassa sig till den rådande situationen och hålla efter viltstammarna.

– Den aktive bonden kan jobba tillsammans med ekosystemet, det går inte att arbeta efter gamla schabloner längre, säger han.

Viltskador i lantbruksgrödor 2014

Rapport

I Götalands skogsbygder var 19 procent av spannmålsarealen skadad.

Av Sveriges totala areal av slåttervall var 10 procent eller nästan 90 000 hektar skadat.

26 procent av Sveriges lantbrukare anger att förekomsten av vilt påverkar vad de ska odla. Vildsvin och älg är de djurslag som har störst påverkan på vad som går att odla.

Ärter och havre avstår många helt från att odla men även vete och höstraps kan vara svårt att odla på många platser.

Det är en stor variation i landet på hur stort bortfall det är i skördarna. Mellan 0,2 och 7 procent av den totala skörden förstördes under förra året.

Uppgifter om viltskador samlades in för älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, tranor, gäss, svanar, duvor, kråkfåglar, grävling, sork, björn och annat vilt.

Statistiken i sin helhet hittar du på: www.scb.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om