26 januari 1994 föddes Victor Romfors i Jönköping. Eller ursäkta, Huskvarna ska det vara, det är av yttersta vikt att skilja på de två närliggande städerna.

– Det är stor rivalitet mellan städerna och har alltid varit. Det var riktigt mycket prestige när fotbollslagen möttes i Superettan förra året, jag höll givetvis på Husqvarna FF, säger han.

Efter att ha spelat för HV71 från ishockeyskolan fram till förra säsongen, så bytte Victor Romfors klubb när det var dags för hans första seniorsäsong.

– Jag hade ett utvecklingskontrakt med A-laget, men fick sedan reda på att jag inte kunde vara kvar. Det viktigaste för mig då var att gå till en klubb som trodde på mig och där jag kunde utvecklas som spelare, lönen var inte så viktig, säger Romfors.

– Västervik kändes helt rätt och jag har inte haft någon anledning att ångra mig hittills. Det är ett jäkla skönt gäng med många duktiga spelare. Jag trivs bra, VIK är bättre än alla lag i J20 Super Elit.

Många är matcherna som Victor Romfors har tillbringat i klacken i Kinnarps Arena för att stötta HV71 i jakten på framgång.

– Ungdomslagen hade en egen sektion bredvid klacken där man stod. Johan Davidsson har alltid varit den störste spelaren, men för egen del, som rightare, har jag sett upp mest till Jukka Vuotilainen. Han var grymt bra i ett par år, säger Victor som fick vara med i en SHL-match och två drabbningar i European Trophy i HV-tröjan.

Vilket är roligaste minnet från läktaren i Kinnarps Arena?

– Det är när de vann guld på hemmaplan. HV71 slog Färjestad hemma i den sjunde och avgörande matchen (med hela 5–0, reds. anm.), en otroligt häftig match.

Härliga minnen har Victor många av – även som spelare för HV71. Han har alltså representerat föreningen från den tiden han lärde sig åka skridskor till förra säsongen då han rundade av på bästa möjliga sätt med att vinna SM-guld när J20 Super Elits slutspel avgjordes.

Ja, det är inte nog där – faktum är att Romfors vann JSM-guld två år på raken.

– Det är sjukt kul. Första gången var vi nära att åka ut redan i åttondelen mot Leksand, men lyckades vända efter förlängning och straffar. Därefter rullade det på och i finalen slog vi Modo med 4–3, berättar Victor.

– Guldet andra året var ändå skönast. Då tillhörde jag de äldsta i laget, fick mer att säga till om och hade större ansvar. I finalen vann vi enkelt mot Färjestad, vi hade ett riktigt bra lag.

– Jag minns semifinalen mot Modo som var tight. Det blev straffar som fick avgöra. Där var det en duell mellan Jimmie Jansson och William Nylander, de satte två straffar var. Men till slut vann vi.

Under juniortiden i HV71 hade Victor Romfors bästa möjliga förutsättningar, och fick även spela med spelare som i dag är välkända. Två tunga namn är William Karlsson – kontrakterad med Anaheim Ducks men återfinns nu i AHL – och Kevin Fiala, supertalangen från Schweiz som gjorde succé när han kallades upp till HV:s A-trupp och sedan en tid tillhör Nashville Predators i NHL.

– Det märktes tidigt att Fiala skulle bli något stort. Han har det mesta som krävs. Den enda svagheten är väl att han kan komma ur balans ibland, men det jobbar han säkert bort.

Romfors stora dröm är att få spela SHL-hockey med klubben i hans hjärta, HV71. Han inser att resan dit är både lång och svår, men han har bestämt sig för att göra det bästa av sin karriär och se hur långt det räcker.

– Allt handlar om mina egna prestationer, vad jag gör ute på isen. Det gäller att leverera så bra man kan varje match, man vet aldrig vem som sitter och kollar på läktaren, säger han.

– Division 1 är en tuff serie, inget snack. Det är inte bara för vem som helst att gå in och dominera. Det går inte att jämföra med hur spelet var i J20, där var det aldrig något styrspel i stort sett utan mycket mer tuta och kör.

Resan mot toppen börjar alltså i Västervik. Förutom att byta klubb var det också ett stort steg att flytta hemifrån för första gången.

– Så är det. Jag håller mig till basic när det gäller matlagningen, det blir mest pasta, ris och potatis. Sedan får jag även ett mål mat i ishallen varje dag, det underlättar mycket, säger Romfors som också har fortsatt service hemifrån med mat:

– Jag åker hem och hälsar på när tid finns. Varje gång brukar jag få med mig en del matlådor från mamma och mormor. Det är bara att tacka och ta emot, säger han.

Som vanligt har det skett ett par förändringar i VIK-truppen under säsongens lopp. En var när Jimmie Jansson värvades in från Timrå IK.

En stor faktor bakom den lyckade rekryteringen – Jansson är poängbäst av alla backar i serien och har finfina + 6 i plus/minus-statistiken – var Victor Romfors.

– Vi var nära vänner under HV-tiden. Vi hade kontakt under hela hösten och kollade hur det gick för varandra. Han trivdes inte i Timrå och ville därifrån. Då sa jag att VIK kanske skulle kunna vara något, han tyckte det lät intressant och jag pratade med Tomas Lind. På den vägen var det, personligen var det skitkul när Jimmie kom hit. Och man kan säga att jag låg bakom värvningen, säger Victor och ler.

Bli därmed inte överraskade om Romfors blir spelaragent när den aktiva karriären är över.

Halva Allettan har spelats. VIK ligger på fjärde plats med tio poäng i den täta tabellen. Det är bara Pantern, med dubbla poängskörden, som har ryckt ifrån övriga kombattanter.

– Vi är med i racet, det är det viktigaste. Jag tycker dock att vi har slarvat bort en del poäng, vilket känns lite surt. Det känns bra att vi har en match kvar mot alla lag, vi har goda förutsättningar att göra det klart bättre i andra rundan. Jag känner att vi kan slå alla lag, och vi ska gå för att ta steget upp till Allsvenskan, säger Romfors.