Ingela Lindström, personalstrateg på landstinget, säger till VT att det är tidigt i processen. Hon har ingen uppfattning om hur många vårdutbildade det kan finnas på de olika asylboendena runtom i länet, men hon vet att de finns.
Hennes bild är också att det har blivit fler högutbildade bland de asylsökande den senaste tiden.
– Vi har fått en uppfattning om att det ökar. Och när vi vet att kompetensen finns hos oss, känns det viktigt att ta tillvara den.
Alla asylsökande får en hälsoundersökning, när de kommer hit. Då får de också frågan om de har någon sjukvårdsutbildning. Om svaret blir ja, går landstinget vidare och kartlägger vilken typ av utbildning det rör sig om.
Störst är rekryteringsbehovet när det gäller läkare och sjuksköterskor. Fler anställda inom dessa grupper behövs såväl i primärvården som i psykiatrin och på sjukhusen.
På sjukhusen är det tuffare att hitta personal till Oskarshamn och Västervik, än till Kalmar, enligt Lindström.
Hon säger att de på landstinget är väldigt intresserade av de personer med vårdkompetens som finns ute på asylboendena.
Nästa vecka ska landstinget ha ett informationsmöte i Oskarshamn, och inbjudna till detta möte är just asylsökande med sjukvårdskompetens.
– Vi har tänkt att börja titta i Oskarshamn, för att se hur det går med det konceptet, om vi ska använda det i Västervik och Kalmar också, säger Ingela Lindström.
Men det kan ta lång tid innan de asylsökande kan börja jobba inom landstinget. Socialstyrelsen kontrollerar vilka legitimationer de aktuella personerna har och validerar dem.
Beroende på i vilket land de har studerat, kan det variera om de behöver komplettera sin utbildning med kurser eller praktik i Sverige också.
Sedan måste de förstås lära sig det svenska språket.
– Man får se det som ett långsiktigt projekt helt enkelt, konstaterar Ingela Lindström.
Yvonne Hagberg (S) är ordförande i landstingets personaldelegation. Hon tycker att det här är ett projekt som alla tjänar på. Landstinget behöver personal och det finns asylsökande med vårdutbildning.
Många patienter kommer dessutom från olika länder.
– Då är det en klar fördel att ha medarbetare med kompetens inom flera språk.
Hagberg säger också att landstinget planerar att använda sina folkhögskolor och de resurser som finns där för att utbilda de asylsökande i medicinsk svenska.