– Sedan höstterminen 2012 har det blivit tuffare. Då minskade personaltätheten.
Så säger en av skolledarna på en av de skolor som Regell besökt. Enligt henne kan man inte säga att det beror på beslutet om en "inkluderande skola" där man lade ner de särskilda utbildningsenheterna, och lät de eleverna gå i vanliga skolklasser.
– De elever som gick på de enheterna var förhållandevis få. Redan innan gick många elever med särskilda behov i vanliga skolklasser. Men det stämmer att vi skulle behöva mer resurser för att kunna möta de eleverna på ett bra sätt.
Enligt henne handlar det inte bara om mer personal i skolan.
– Vi behöver utveckla våra metoder, och kompetensutveckla oss.
Hon hoppas på att utlovade statsbidrag ska kunna användas för den typen av insatser.
Magdalena Borg, ordförande och huvudskyddsombud i Lärarförbundet, är inne på en liknande linje.
– Jag skriver absolut under på att det blivit tuffare. Det är svårt att särskilja vad beslutet om att lägga ner de särskilda utbildningsenheterna har betytt. Däremot känner lärare av att jobbet har blivit tyngre. Sjukskrivningarna ökar från halvår till halvår. Det har blivit vanligare att lärare går ner på deltid, eller tar obetalda tjänstledigheter för att återhämta sig.
Även hon efterlyser kompetensutveckling:
– Vi behöver lära oss mer om hur vi bemöter elever med exempelvis ADHD eller Aspergers.