Tidningar, gamla mjölkkartonger, äppelskrottar och plastpåsar... För ett vanligt hushåll blir det åtskilliga kilo sopor som slängs varje år. Sopberget för kommuninvånarna skulle bli enormt – om vi inte återvann så pass mycket som vi faktiskt gör.
I Västerviks kommun finns något som kallas FNI, Fastighetsnära insamling, som hjälper de sopsorterande medborgarna på traven. I snart tio år har sopbilar åkt runt för att samla upp det källsorterade skräpet hemma hos villaägarna, i stället för att de själva ska åka till återvinningen och slänga det.
– Vi börjar bli lite varma i kläderna, säger Agneta Westerberg, miljöhandläggare på Västerviks miljö & energi.
Över 70 procent av kommuninvånarna använder sig av FNI, som nu utökat sorteringen till att gälla även matavfall.
– Nu är vi snart färdiga med introduceringen av matavfallsinsamlingen. Runt 50 procent har gått med i det här frivilligt. Många ser nyttan i det.
Men vad är den stora poängen med att vara en duktig medborgare och sopsortera? Hamnar inte allt ändå på samma ställe?!
Nej, den seglivade myten vill Agneta Westerberg slå hål på. Det som sorteras blir till råmaterial, som sedan används för att göra nya produkter. En solklar miljövinst – då vi genom återanvändningen slipper använda nya naturresurser. Eldar vi upp sopor som kan återvinnas, ja då försvinner den möjligheten.
Det är också ett sätt att slippa stora sopberg. Tack vare att vi kommuninvånare är så duktiga på att sortera är det ytterst lite av soporna som hamnar på deponier.
– Miljön tjänar hela tiden på återvinningen, säger Agneta Westerberg.
Det som hämtas upp hemma hos villaägare, på företag och återvinningsstationer i kommunen hamnar på avfallsanläggningen i Målserum – men forslas sedan vidare till en rad olika platser i Sverige.
Alla glasförpackningar fraktas till Hammar utanför Askersund. Där förvandlas det till råvaror för glas- och förpackningsindustrin. Om någon varit slarvig och sorterat felaktigt kan det förstöra en hel glasfraktion. Agneta Westerberg berättar att Västervik miljö & energi försöker informera så gott det går, men att sopor fortfarande hamnar fel ibland. Porslin, till exempel, ska inte slängas bland glas, och inte heller glödlampor eller lågenergilampor, som innehåller farliga ämnen.
– Det är det vanligaste missarna just nu. Glödlampor ska sorteras som farligt avfall.
I vanliga matbutiker brukar det finnas kärl för farligt avfall.
Plastförpackningar skjutsas till Lanna utanför Värnamo. Där krossas plastsoporna och säljs till plastindustrin. Din slängda förpackning kan alltså förvandlas till nya påsar, smöraskar eller plastkartonger. En del smälter man ner och bearbetar innan det säljs vidare.
§
Papper och metall skickas också i väg till olika återvinningsföretag. Särskilt metallen kan bli en vinstaffär rent ekonomiskt att återvinna.
– All metall är väldigt åtråvärd i dag. En del metaller börjar det bli brist på, säger Agneta Westerberg.
Och matavfallet då? Det lagras under tak, och fraktas sedan vidare till Linköping, där det omarbetas till något som kallas ”slurry”. En del av slurryn skickas tillbaka till Västervik, och rötas till biogas – som kan användas till exempelvis fordonsbränsle. Resterna blir gödsel på lantbrukarnas åkrar. Det kan tyckas omständligt att köra fram och tillbaka till Linköping, men totalt sett blir det enligt Westerberg en stor miljövinst när kretsloppet sluts.
Det som blir över efter sorteringen, så kallat restavfall, förvandlas till värme. I ett stort tält på Målserum arbetar Zoltan Bagi, som är ansvar för underhåll och körning av restavfall, både från Västervik och andra platser. En gigantisk gripklo lyfter upp och krossar avfallet, som sedan skjutsas till Stegeholmsverket och blir till fjärrvärme.
– Den här maskinen mal ner allt utom stora stenar. Stora järnbalkar klipper den ner som smör, berättar Zoltan Bagi.
Som tur är hamnar dock inte sådant i krossen – då det inte är så lämpligt att elda järnskrot och sten.
Sverige och Västerviks kommun har kommit långt när det gäller att sortera och ta hand om sitt avfall Men arbetet utvecklas hela tiden – och Agneta Westerberg tycker framför allt att vi kan bli bättre på att förebygga sopor. Alltså, inte överkonsumera prylar och kläder – och själva återanvända det vi har. Det finns många hjälporganisationer som driver second hand-butiker i Västervik, och på Målserum finns något som kallas för Återbruket.
– Vi behöver börja tänka efter när vi handlar och innan vi slänger saker. Men vi ser till att det som ändå slängs återvinns på ett bra sätt.
0490-666 28