Snö i massor

Västervik har flera gånger under 1900-talet och 2000-talet drabbats av flertalet kraftiga snöoväder.

Hamngatan. En stor snödriva hade bildats på Hamngatan.

Hamngatan. En stor snödriva hade bildats på Hamngatan.

Foto: Privat

Snöstormar2016-10-06 10:45

Gunnar Sandberg har bidragit med fyra bilder från snöovädret i januari 1929 då det föll totalt 85 centimeter.

I samband med denna snöstorm förliste kanalbåten Nils utanför Städsholmen i Västerviks skärgård. Besättningen hittades mer än ett dygn senare. Då hade en av dem hunnit frysa ihjäl.

VT rapporterade den 18 januari att Västerviks skärgård "varit skådeplatsen för en hemsk sjökatastrof". Kanalbåten Nils var på väg från Stockholm till Oskarshamn med en last av salt och fotogen. Ombord fanns sju män och en kvinna i besättningen.

Ovädret hade börjat på eftermiddagen och de hade ankrat upp utanför Städsholmen. Sedan kom snöstormen, med upp till 34 sekundmeter i vindbyarna. Ankarkättingen brast efter några timmar och båten drev redlöst iväg. Två gånger gick den på grund och kastades loss innan den strandade klockan sex på kvällen vid Måsklabben, en och en halv sjömil sydsydväst om Städsholmen.

Där vadade besättningen i land, sedan en av dem simmat med en tamp som de andra sedan kunde ta sig i land med. Där gick de i 26 timmar, från en enbuske till en sten och tillbaka, innan de upptäcktes av lotsarna på Städsholmen.

"Måsklabben är ett kalt skär, över vilket stormen svepte fram", bara 40 meter i diameter kunde man läsa i VT.

På Städsholmen fick de mat och kunde värma sig. På grund av stormen dröjde det några dagar innan de kunde komma in till Västervik och bli undersökta av läkare. Några av dem hade frostskador, men de hade klarat sig förvånansvärt bra, trots hård vind, kyla och brist på mat.

Den som hade simmat i land med tampen var den 44-årige eldaren Karl Norberg från Degerhamn på Öland. Han hade sin son, 22-årige Emil, med sig ombord som matros. Eldare Norberg blev så blöt av simturen att han frös ihjäl på skäret. Han offrade sitt liv för de andra.

I januari 1985 drabbades Smålandskusten av en riktig snöstorm och delar av Kalmar län blev lamslaget sedan snökanonen dragit fram.

I Västervik uppmättes ett snödjup på 72 centimeter.

Värst drabbades södra kommundelen och ovädret var verkligen lokalt. Gränsen norrut gick vid Almvik där bilister har beskrivit som att "köra in i en bergvägg". Solen sken i Gamleby och i Överum hade det bara kommit ett par flingor.

Ett par mil söderut kom det ännu mera snö. Allra mest fick Misterhult som hade ett snödjup på 130 centimeter. I Oskarshamn föll det 72 centimeter snö på ett dygn. Det är rekord för hela Sverige över hur mycket snö det har fallit under ett dygn i januari.

Två år senare var det dags för en ny snökanon att drabba Smålandskusten och då uppmättes ett snödjup på 90 centimeter i Västervik. Det gjorde bland annat att skolorna stängdes i två dagar i början av januari.

Sedan var det lugnt när det gäller snöstormar i våra trakter i över 20 år. Sedan kom två vintrar i rad med mycket snö, nämligen 2009/10 och 2010/11.

Största snödjupet som har uppmätts i Småland härstammar från den 14 februari 1977 och det var Tranhult, söder om Jönköping, som hade ett snödjup på 125 centimeter.

Snödjup över 50 centimeter

Uppmätta i Västervik mellan 1904–2014.

1921/22: 53 cm.

1928/29: 85 cm.

1939/40: 50 cm.

1953/54: 55 cm.

1557/58: 61 cm.

1965/66: 78 cm.

1976/77: 51 cm.

1977/78: 51 cm.

1978/79: 76 cm.

1981/82: 52 cm.

1984/85: 72 cm.

1986/87: 90 cm.

2009/10: 69 cm.

2010/11: 70 cm.

Källa: SMHI

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om