Ordet församling har sina rötter då Svenska Kyrkan stod för den svenska folkbokföringen. Det började någon gång på 1600-talet med att prästen förde bok över socknens invånare i kyrkoboken. Ända fram till 1991 hade pastorsexpeditionerna ett ansvar för folkbokföringen, och då var församlingen den naturliga indelningen.
Numera är det skatteverket som har ansvaret, och från och med årsskiftet ändras indelningen av Västerviks kommun från 13 församlingar till 15 distrikt.
I stort sett följer distrikten de församlingsgränser som gällde vid årsskiftet 1999/2000. Det kan göra befolkningsstatistiken till mer spännande läsning för de som bor runt Västrum och Blackstad. De senaste åren hade de församlingarna nämligen varit sammanslagna med Gladhammar respektive Hallingeberg i statistiken.
Däremot kommer inte det nya sättet att redovisa befolkningsutvecklingen att få någon betydelse för kommunen.
– Vi använder vårt eget system, säger Bruno Nilsson, chef på samhällsbyggnadsenheten.
Västervik liksom många andra kommuner använder ett system där det finns flera nivåer av indelningar. I den mest finmaskiga indelningen är enbart Västerviks stad indelad 50–50 distrikt. Man kan alltså nästan följa befolkningsutvecklingen på kvartersnivå.
– Församlingsindelningen har varit för grov för oss, säger Bruno Nilsson.
Det kan vara värt att notera att det bara är i folkbokföringssammanhang som ordet församling försvinner. Ordet är fortfarande aktuellt i kyrkliga sammanhang.