Ända sedan 1940-talet har ekvationen för att beräkna personbilstrafiken varit tämligen okomplicerad. Ju bättre ställt folk har det, desto mer åker de bil. Resultatet av det blir vad forskarna kallar ökat trafikarbete, det vill säga hur långt och mycket alla bilar kör på vägarna varje år.
Så räknas det fortfarande. Trafikverkets prognos just nu är att trafikarbetet på de svenska vägarna ska öka med över 30 procent fram till 2030.
Det är bara ett problem.
Utvecklingskurvorna talar ett helt annat språk. Där har trafikarbetet börjat plana ut de senaste åtta åren. Nu syns till och med tecken på en minskning. Vad är det som hänt?
– Det är flera faktorer som samverkar, men mycket pekar på att vi nått en punkt i USA, Europa, Australien och Japan där ökningen av personbilstrafiken inte längre är given. Snarare tvärt om. I forskarkretsar kallar vi det peak car, säger Christer Ljungberg, vd för Trivector, ett konsultföretag inom trafikplanering.
Kopplingen mellan ekonomi och att köra bil verkar inte längre stämma.
– Nej, peak car i USA nåddes tre år innan den ekonomiska krisen 2008, så man kan inte hävda att nedgången berott på den, säger Ljungberg.
Så vilka är då orsakerna? Forskarna tror bland annat att vi nått taket för hur mycket tid vi vill lägga på resande. Dessutom sker urbaniseringen fort, faktiskt snabbast i Sverige i hela EU. Med det kommer en ny livsstil, och minskat behov av bilen.
– I princip varenda svensk stad från 50 000 invånare och uppåt har förtätat stadens centrala delar. Det gör dels att man inte behöver åka bil för att ta sig någonstans, men även att bilinnehavet blir besvärligt. Bara att parkera blir ju ett problem, säger Christer Ljungberg.
Lägg till det trenden att vi tar körkort allt senare i livet. Det betyder både mindre tid under livet att köra bil – och att man hinner grundlägga andra resvanor. När man sedan skaffar körkort, blir bilen bara ett av flera alternativa sätt att resa.
– I USA har man faktiskt sett en uppgång i bilförsäljningen, utan att det gett en uppgång i personbilstrafiken. Folk vill helt enkelt ha en ny bil, men inte alltid köra den.
Sist, men inte minst, finns också en annan övergripande trend – nämligen den om bilen som statussymbol. Eller snarare tvärt om; det att bilen inte längre är en självklar statusmarkör.
– Nej, den har ersatts av andra saker, ibland av en dyr cykel men oftare av mobiler och surfplattor. De senare får också effekt på hur vi väljer färdmedel. Du kan ju inte hålla på med mobilen eller surfplattan medan du kör, men det kan du göra på tåget eller bussen, säger Christer Ljungberg.
I USA har personbilstrafiken minskat med nästan 8 procent sedan sommaren 2005. Nu är den nere på samma nivå som 1998.
Undersökningar som bygger på statistik från bilprovningen visar att körsträckan sjunkit i tolv svenska städer sedan 2008, i en del städer redan tidigare än så. Undersökningen gäller förutom de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö även Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg, Jönköping, Umeå och Lund.
Under perioden 2008 till 2012 ökade samtidigt antalet personbilar i trafik från ungefär 4,8 miljoner till 5,1. Samma tendens märks i USA; folk köper nya bilar, men kör mindre med dem.
I dag är den genomsnittliga körsträckan per bil i Sverige ungefär 50 mil mindre än den var 1999 och nästan 100 mil mindre än den var 2008.
Samma utveckling finns i Nordamerika, Europa, Australien och Japan. I övriga världen har ännu inte peak car nåtts, där gäller ofta fortfarande sambandet att bättre ekonomi leder till ökad biltrafik.