För en tid sedan gick ett rykte om att Region Skåne hade köpt in två miljöbilar för vardera drygt en miljon kronor – som inte gick att tanka annat än i Köpenhamn. Sådana påståenden ska man ta med en nypa salt, men i fallet med bränslecellsbilarna i Skåne var det faktiskt helt korrekt. Det fanns ingen tankstation för vätgas i Sverige.
Under många år har bränslecellstekniken skymtat i kulisserna. Japanska Honda inledde ett försök i Kalifornien 2008. Där har ett litet antal personer kunnat leasa en bränslecellsbil och ingå i Hondas forskning. Även Mercedes har leasat ut och flera andra biltillverkare bedriver intensiv forskning. Många verkar tro på idén – men varför händer inget?
Bränsleceller som drivkälla med vätgas som drivmedel låter nästan för bra för att vara sant: en elbil som producerar elektriciteten på egen hand och därmed slipper släpa runt på tunga batterier. Ur avgasröret kommer endast vattenånga.
Efter många års experimenterande verkar det nu som att tekniken börjar mogna för serieproduktion. Det visar Hyundais satsning på den vätgasdrivna modellen ix35 Fuel Cell. Redan 1998 började Hyundai utveckla tekniken, men inte förrän 2013 inleddes en småskalig serieproduktion om tusen bilar till och med 2015. Av dessa kommer 75 till Europa och tre till Sverige. Efter fem år eller 10 000 mil returneras bilarna till Hyundai för utvärdering.
Två av bilarna är de som Region Skåne köpte förra året och som för en tid sedan visades upp i Stockholm. Dit fick de fraktas på biltransport, av det enkla skälet att det numera visserligen finns en vätgasmack i Malmö, men ingen längre norrut. Hyundai anger ändå en teoretisk räckvidd på knappt 60 mil för ix35 Fuel Cell, vilket vida överstiger de flesta traditionella elbilar. Att fylla vätgastankarna ska dessutom bara ta fem minuter, jämfört med i värsta fall flera timmar för att ladda en elbil till full kapacitet.
Hyundai har valt att paketera tekniken i en befintlig bilmodell, som därmed ser ut och på de flesta sätt känns som en vanlig ix35, som är en kompakt suv. Körupplevelsen skiljer sig inte från en vanlig elbil: det går tyst och bilen upplevs mycket pigg och smidig i stadstrafik. Motorn ger 136 hästkrafter och 300 newtonmeter.
Det finns två stora stötestenar för bränslecellernas genombrott: kostnader och infrastruktur. Att en Hyundai ix35 Fuel Cell kostar 150 000 euro (cirka 1 350 000 kronor före EU-subventioner) beror enligt företaget på utvecklingskostnaderna. Själva tekniken är egentligen inte så dyr att framställa.
– Det kommer att bli som med tv-apparater, att priserna snabbt sjunker ju fler exemplar som tillverkas, säger Ove Scott som är produktexpert vid Hyundais svenska generalagent.
Företagets plan är att 2016 ha tillverkningskapacitet för 10 000 bränslecellsbilar och att vanliga konsumenter ska kunna köpa bilarna med början runt 2018-2020. År 2025 ska tekniken vara kostnadsneutral jämfört med andra drivkällor.
Den största hämskon för utvecklingen är bristen på tankställen. Bland andra intresseorganisationen Vätgas Sverige jobbar för att driva utvecklingen i frågan. Det fanns ett EU-förslag som skulle ha inneburit krav på vätgasmackar var 30:e mil, men den 15 april röstade EU-parlamentet i stället för frivillig utbyggnad.
– Det spelar ingen roll för Sveriges del som ändå har deklarerat att avveckla den fossilberoende fordonsflottan, säger Björn Aronsson som är verksamhetsledare vid Vätgas Sverige.
Björn Aronsson tror att en vätgasmack i Stockholm kan bli verklighet i slutet av 2015. EU-förslaget byggde på "korridorer" längs de viktigaste stråken i Europa, men Björn Aronsson tror att kluster kan vara mer gångbart för Sveriges del. Tänkbara kluster är Öresundsregionen, Västkustvägen, Stockholm, Norrlandskusten och området där bilindustrin bedriver vintertestverksamhet i norra Sverige. Vätgas Sverige förordar ett första steg med 30 mackar runt landet och en vidare utbyggnad först när de blivit lönsamma. Dessutom krävs det att vätgasen framställs miljövänligt och transporteras på ett hållbart sätt, om den inte rent av tillverkas på tankstationen.