Över 2 000 barn har dött på Kenyas vägar de senaste fem åren. Det är fler än ett barn om dagen. Om inte trenden vänds i världens fattigare länder kommer trafikdöden vara en lika vanlig dödsorsak som aids om 15 år.
Det är precis motsatt utveckling mot den som sker i Sverige och världens rikare länder, där nollvisionens mål styr och kurvorna pekar mot en halvering av dödstalen under samma tid. Detta trots att två tredjedelar av alla världens fordon finns just i de rika länderna.
Trafik handlar med andra ord inte bara om infrastruktur. Det är också en hälsofråga.
– Tyvärr tror jag att den lätt hamnar lite mellan stolarna i biståndet. Fortfarande är hjärt-, lung- och infektionssjukdomar betydligt större problem i de fattiga länderna, och det är där vi koncentrerar våra insatser, säger Anders Molin på Sida.
Varje år dör 1,3 miljoner människor i trafikolyckor. Siffran kommer enligt Världshälsoorganisationen, WHO, vara uppe i två miljoner år 2030 om inget görs. Trafikdöden ökar i takt med att fattiga länder får det bättre ställt. Det är en del av ett större hälsoproblem, där länderna börjar drabbas av det vi kallar välfärdssjukdomar, alltså de sjukdomar som bland annat kommer av att man sitter still mer, ändrar sina matvanor och har råd att skaffa bil.
– Vi hamnar i lägen där fattiga länder både har de typiska, dödliga fattigdomssjukdomarna, som diarré och malaria, och de dödliga välståndsjukdomarna. Problemet med trafikdöden och livsstilssjukdomar är ju att de inte är ett rent sjukvårdsproblem, utan snarare måste angripas med information och andra mer samhällsövergripande, politiska insatser, säger Anders Molin.
Men det finns till synes enkla sätt att minska dödstalen. När EU till exempel gav en halv miljard för att bygga om en del av den stora motorvägen A104 (en del av Norra korridoren, östra Afrikas stora handelsväg) utanför Kenyas huvudstad Nairobi för sex år sedan, glömde man bort att öronmärka pengar för oskyddade trafikanter. Man byggde varken gångvägar eller säkra passager.
Tidningen The Economist berättar om sjukhuset St Mary's Mission Hospital som ligger längs vägen. Inte nog med att antalet trafikskadade som söker vård ökat dramatiskt sedan den nya vägen invigdes; varje månad kommer minst två patienter tillbaka till sjukhuset bara minuter efter att de skrivits ut. De blir påkörda när de ska ta sig över vägen.
Enligt hjälporganisationen International Road Assessment Programme, ett slags läkare utan gränser fast för ingenjörer, räcker det med att öronmärka mellan en och tre procent av ett vägprojekts budget för att göra det säkert för gående.
Men trafikdöden ser inte likadan ut över allt, den förändras i takt med att länder blir rikare. I fattiga länder som just Kenya och Bangladesh är det gående som omkommer oftast. I lägre medelinkomstländer som Thailand är motorcyklister värst utsatta. I till exempel Ryssland, Argentina och Turkiet, det vill säga högre medelinkomstländer, drabbas bilisterna själva i högre grad.
Sverige har goda förutsättningar för att bidra i kampen mot den globala trafikdöden.
– Ja, vi har ju en lång tradition av aktivt arbete både inom folkhälsa och trafiksäkerhet. Vi har verkligen alla förutsättningar för att göra en insats, säger Anders Molin.