Den rÄdande bilden av vilka svenska författare som var framgÄngsrika under 1800-talet Àr skev. Det menar Yvonne Leffler, à sa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermansson och Birgitta Johansson Lindh som ligger bakom forskningsprojektet "Swedish women's writing on export".
Svenska författare som Emilie Flygare-CarlĂ©n och Fredrika Bremer översattes och spreds utanför landets grĂ€nser i tio gĂ„nger högre utstrĂ€ckning Ă€n exempelvis Carl Jonas Love Almqvist. ĂndĂ„ Ă€r det framför allt han som lever kvar i den svenska litteraturhistorien. Nu kan alltsĂ„ de fem forskarna frĂ„n Göteborgs universitet visa att flera svenska kvinnliga författare var storsĂ€ljande celebriteter under 1800-talet.
à sa Arping berÀttar om arbetet:
â Tack vare att mĂ„nga bibliotekskataloger och tidningar vĂ€rlden över numera kan nĂ„s digitalt har vi fĂ„tt fram helt nya fakta om vilka svenska författarskap som verkligen spreds internationellt under 1800-talet. Eftersom litteraturhistorien snarare bygger pĂ„ olika författares status inom landet menar vi att den rĂ„dande bilden inte stĂ€mmer.
Vad fick er att vilja dra igÄng forskningsprojektet?
â Vi var en grupp som lĂ€ste och diskuterande kvinnliga 1800-talsförfattare och började fundera över hur de spreds och togs emot utomlands.
Ni har ju tittat pÄ fem kvinnliga författare, verksamma pÄ 1800-talet: Julia Nyberg, Fredrika Bremer, Emilie Flygare-Carlén, Anne Charlotte Leffler och Selma Lagerlöf. Hur gjorde ni urvalet?
â Vi ville sprida ut undersökningen över hela 1800-talet och fĂ„ med olika genrer â poesi, prosa och dramatik. Var och en av oss valde en författare som vi var sĂ€rskilt intresserade av. Jag har sjĂ€lv tittat pĂ„ mottagandet av Fredrika Bremers romaner, framför allt i USA. Vi jĂ€mför ocksĂ„ de utvalda författarnas spridning med flera andra samtida författare, bland andra Marie Sophie Schwartz, Esaias TegnĂ©r, Carl Jonas Love Almqvist, Viktor Rydberg och August Strindberg.
Vad förvÄnade dig mest under arbetets gÄng?
â Vi hade ju anat att vi var nĂ„got intressant pĂ„ spĂ„ren, men det vi sĂ„g överskred vĂ„ra vildaste fantasier! I Ăsteuropa var Emilie Flygare-CarlĂ©n en av de mest översatta författarna under hela 1800-talet, tillsammans med Charles Dickens och Alexandre Dumas (den Ă€ldre). I USA pĂ„gick under 1840-talet en regelrĂ€tt jakt mellan olika förlag om vem som kunde ge ut Fredrika Bremers böcker först och billigast. Hon var omĂ„ttligt populĂ€r och kallades för Sveriges Jane Austen.
â De kvinnliga författarna var mĂ„ngdubbelt mer översatta, spridda och omskrivna Ă€n samtida svenska manliga kolleger. Vi har inte tittat direkt pĂ„ försĂ€ljningssiffror men i synnerhet Fredrika Bremer och Emilie Flygare-CarlĂ©n sĂ„lde ofta i tiotusentals exemplar per utgĂ„va exempelvis i USA, det kan vi se i förlagens tidningsannonser.
Varför har de hÀr författarna hamnat i skymundan eller Ätminstone inte omnÀmnts som de internationella celebriteter de var?
â Det finns flera orsaker. Nya estetiska ideal kring sekelskiftet 1900 gjorde att författarna ansĂ„gs omoderna. Att flera av dem varit sĂ„ populĂ€ra lĂ„g dem ocksĂ„ i fatet. I efterhand stĂ€mplades de som av lĂ„g kvalitet fastĂ€n de hade varit högt respekterade i sin egen samtid. Uppgifter om antalet översĂ€ttningar och mottagandet i pressen har inte varit tillgĂ€ngliga digitalt förrĂ€n under senare Ă„r, vilket har gjort det svĂ„rt att ta reda pĂ„ hur det sett ut internationellt.