Lagen kom 2001 och enligt den skulle enkelt avhjälpta hinder, i offentliga miljöer, åtgärdas senast 2010. Men det kvarstår fortfarande många hinder i stora delar av landet. Inventeringen som startades i Västervik för att se vilka åtgärder som behöver göras har ännu inte slutförts. Tjänstemannen som påbörjade inventeringen av Västerviks stadskärna slutade sin tjänst under våren. Innan dess hann inte inventeringen av Storgatan och dess tvärgator bli klara. Vem som nu ska ta över arbetet vet man inte på miljö och byggnadskontoret.
Tillförordade miljö- och byggchef, Carolina Stalebrant, berättar att den ursprungliga planen var att göra klart inventeringen av samtliga publika lokaler i kommunen under 2015.
– Men det ser jag att vi inte kommer hinna med, säger hon och betonar att de måste öka inventeringstakten.
Nu planerar miljö och byggnadskontoret att göra en mer detaljerad plan över det fortsätta tillsynsarbetet. Än så länge har 84 lokaler i centrala Västervik inventerats. I 31 av dessa lokaler hittades hinder som bedömdes vara enkla att avhjälpa. Fastighetsägarna, alternativt de som nyttjar lokalen, har dock inte fått något formellt åtgärdskrav skickat till sig i nuläget.
VT följde med Fredrik Hamstedt Jansson runt i centrala Västervik. Han är rörelsehindrad och tar sig fram med hjälp av rullstol eller permobil. När vi möts utanför gallerian på Storgatan kommer han åkande i sin permobil.
– På Storgatan är det bara där och i bokhandeln som jag kan komma in, säger han och pekar på gallerian.
Enstaka trappsteg utanför butikerna utgör ett vanligt problem. Att skylla på att det inte går att göra något håller inte, menar Fredrik.
– Det går att bygga bort väldigt enkelt.
Offentliga toaletter har tyvärr ofta brister, konstaterar Fredrik och åker in i hemköpshuset. Han styr mot en toalett som är märkt med en handikappssymbol. Till en början ser det ut att gå smidigt. Fredrik har inga problem med att köra in på toaletten. Men där uppstår problemet.
– Toaletten är stor, men jag kan inte stänga dörren i alla fall, berättar han.
Han förklarar att den som inte har tillräcklig bålstyrka inte kan stänga dörren med hjälp av det vanliga dörrhandtaget, åtminstone inte utan att först åka fram och tillbaka en god stund. Därför krävs ett extra handtag, vilket fattas här.
När vi fortsätter ner längs Storgatan pekar Fredrik ut flertalet butiker där han menar att hindret, som oftast utgörs av ett litet trappsteg, är enkelt avhjälpt. Han är också kritisk till tillgängligheten i simhallen.
– Jag har två barn och jag kan inte simma tillsammans med dem.
Eftersom det inte finns någon lift måste han stanna på land.
– Jag har varit i kontakt med kommunen, men de säger bara att det inte finns några pengar.
Arbetet mot ökad tillgänglighet handlar ofta om att få vetskap om vilka behov som finns, menar Tomas Kronståhl, kommunalråd.
– Funktionshinderrådet arbetar med att påtala vad som behöver göras.
Som ett exempel nämner han också en utbildning som Synskadades riksförbund genomfört med kommunstyrelsen. Då fick politikerna "prova på" hur det kan vara att leva som synskadad. Det ledde till nya riktlinjer kring reklampelare utanför affärer, vilka kan innebära en fara för synskadade. Kronståhl menar att tillgängligheten är en angelägen fråga och tycker att man kan rikta kritik mot att arbetet kring detta gått långsamt.
– Så här lång tid ska det inte behöva ta, säger han.