I sydvästra hörnet av Fiskaretorget står tre plataner. De vill egentligen ha ett varmare klimat än vårt men tycks trivas utmärkt. Bladen är förvillande lika lönnlöv men barken faller av i stora plattor.
Stammarna ser därför fläckiga ut. Dessa plataner är en korsning mellan en orientalisk platan och en amerikansk. I Sydeuropa blir dessa träd enorma. Man kan betrakta våra plataner som en tidig anpassning till det befarade varmare klimatet i framtiden.
Vi fortsätter mot Olof Palmes park och passerar Spötorget med två vackra blodbokar. I Olof Palmes park finns ett enormt svart valnötsträd, troligen ett av de största i Sverige. Det har parbladiga, långa löv, som ger ett gracilt intryck. Vildväxande i östra USA. Nötterna, som faller ner på hösten, är goda att äta men härsknar fort. De har hårt skal. Söder om den svarta valnöten finns ett ganska nyplanterat äkta valnötsträd som förstås också har ätliga nötter. Det är ju dessa valnötter man köper till julen. Var ursprunget till äkta valnötsträd är, vet man inte säkert. Det har odlats i Medelhavsområdet i årtusenden.
Vidare mot S:t Petri kyrka. I de norra hörnen av den omgivande parken växer robinia, två stycken i varje hörn. Robinia är ett ärtträd från östra halvan av USA men odlas på många ställen i världen. Det sprider sig som vår björk och plantor gror nästan överallt. Hos oss är det dock egentligen för kallt för robinia och här sprider den sig knappast alls av sig självt. I Ungern finns stora robiniaskogar.
Robinia är ett väldigt vackert träd med parbladiga löv, som ger obetydlig skugga. Vid midsommartid blommar det med hängande blomklasar ungefär som gullregn, fast vita blommor. De doftar himmelskt, passar bra vid kyrkan. Runt kyrkan finns också många pyramidalmar som är en form av vår skogsalm.
Vid infarten till lasarettet står en stor österrikisk svarttall. Vidare mot Resecentrum. Här hittar vi plataner igen, tre i var ände av den långa bussrefugen. In mot järnvägen växer ett antal skogslönnar (vår vanliga lönn) och man kan lätt jämföra bladen mellan dessa två trädarter. Man hittar knappast någon skillnad fast träden inte är släkt alls. Vidare kan man se de lustiga fröbollarna som hänger i små ”snören” uppe i platanerna.
Sedan gör vi som turisterna – går till båtsmansstugorna. Vid den andra stugan på den östra sidan står ett ganska stort persikoträd. Sådana finns nog i många trädgårdar i stan men det här är lätt att se.
Hemodlade persikor blir delikata men träden drabbas ofta av krussjuka, en svampsjukdom. Bladen blir röda och buckliga samt faller av. Man bör välja någon motståndskraftig sort, helt resistenta sorter finns inte.
Vid den sista stugan på den andra sidan står ett riktigt praktfullt träd. Det är en junimagnolia, planterad 1978. De 20–30 centimter långa bladen är äggrunda. I slutet av maj eller början av juni kommer de stora vita, väldoftande blommorna, 15–20 cm i diameter. Junimagnolian kommer från Japan och södra Kurilerna.