Fyra scenarier för Tjustbanan

Trafikverket har inte tagit ställning för eller emot Tjustbanans framtid – enligt handläggare.

Foto: Karin Hertz

Trafik2015-06-01 10:45

På söndagen gick Vimmerbys kommunalråd Micael Glennfalk ut och berättade att Tjustbanan och Stångådalsbanan var hotad. Just nu pågår arbetet med en åtgärdsvalsstudie för trafikstråken Kalmar-Vimmerby–Linköping och Västervik–Linköping. Västervikspolitiker har ställt hoppet till att utredningen ska förespråka nya investeringar i Tjustbanan. Enligt Glennfalk ser det ut att bli precis tvärtom – att slutsatsen blir en satsning på busstrafik istället för järnväg.

Lars Bergström, som företräder Trafikverket Region Syd i arbetet, säger att Micael Glennfalk gått ut för tidigt:

– Vårt arbete sker i fyra steg. Vi är färdiga med steg två. Trafikverket har inte tagit ställning till något alternativ.

Varför görs ändå tolkningen att ni inte vill satsa ytterligare på regionjärnvägarna i norra Kalmar län?

– Vi fick reaktioner redan från start när vi tog med ett alternativ med bara vägtrafik, säger Lars Bergström.

Enligt honom är det inget konstigt.

– I en åtgärdsvalsstudie ska vi titta på alla trafiksätt som står till buds. I det här fallet var inte sjö- eller flygtrafik aktuellt. Då tittar vi på väg och järnväg.

Trafikverket har tittat på fyra olika scenarion: Tre som bygger på fortsatt järnvägstrafik, och ett fjärde som bygger på vägtrafik. Man har bland annat gjort så kallade kostnads/nyttokalkyler för de olika scenarierna.

I en sådan kalkyl ställer man kostnaderna mot den samhälleliga nytta som en åtgärd kan ge. Det kan vara miljövinster, minskade restider och ett ökat resande över kommungränserna. I de kalkylerna framstår vägtrafik som det mest förmånliga alternativet:

– Järnvägstrafik är väldigt kostsamt. För att det ska bli lönsamt krävs nästan fulla tåg. Just nu är resandet med Stångådalsbanan och Tjustbanan lågt, säger Lars Bergström.

VT har än så länge inte sett kalkylerna, men man kan anta att i kalkylerna där man investerar i järnvägstrafiken kommer de kortare restiderna att leda till att fler reser med järnvägen och beläggningen blir bättre. Men enligt Lars Bergström hjälper inte det.

– Befolkningsunderlaget längs med de här linjerna är litet.

Dessutom har järnvägstrafiken ytterligare en nackdel kostnadsmässigt. Den kan inte ersätta behovet av väginvesteringar.

– I järnvägsalternativen måste vi underhålla två parallella system, säger Lars Bergström.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om