Videon är inte längre tillgänglig
Bakgrunden är de nya kunskapskrav i matematik och i läs- och skrivutveckling som regeringen beslutat om. För att kunna leva upp till dessa behöver avstämningar göras tidigare och därför har Skolverket tagit fram ett material som ska användas för bedömningen. Det ska både kunna identifiera vilka elever som behöver extra stöd för att nå upp till kraven, samt vilka som redan kommit långt och behöver ytterligare utmaningar.
Leo Andersson i Västervik har gått i ettan i snart tre månader och har under den tiden blivit allt säkrare på att både läsa och räkna. Nu är det hans tur att testa sina kunskaper i matematik och taluppfattning.
Han får börja med att räkna uppåt, och vid 115 stoppar läraren Jenny Rickardsson honom.
– Det där var ju inga problem, säger hon, gör en high-five samt en markering i sina papper.
Testet fortsätter. Med hjälp av tärningar, klossar och gem får Leo redogöra för olika sakers antal samt tillämpa begrepp som fler, färre, dubbelt och hälften.
Testerna obligatoriska i årskurs ett
Det märks att han har god förståelse för talen och deras relationer till varandra, något som han också bekräftar när han sammanfattar sina första månader som förstaklassare:
– Jag trodde att skolan skulle vara tråkig och jobbig men det är jätteroligt. Särskilt att jobba med matte, säger han.
Ibland blir det lite krångligare, som när han ska uppskatta antalet föremål han bara fått se en kort stund. Eller tala om hur mycket hälften av något är. Jenny stöttar upp med rätt antal legoliknande klossar. När Leo ser klossarna framför sig är det inga problem att halvera, fördubbla och dra ifrån.
Testerna är obligatoriska i årskurs ett, men det finns material även för de skolor som vill göra fler bedömningar under lågstadieperioden.
I en rad olika uppgifter – både muntliga och skriftliga – testas om eleven uppnår de förväntade kraven. I svenskan exempelvis genom att testa hör- och textförståelsen. I matematikdelen kontrollerar man bland annat om eleven kan uppskatta antal, räkna fram- och baklänges samt halvera och dubblera olika tal.
Kraven ökar
I bedömningsmaterialet finns tre kolumner med olika krav. Klarar eleven utan svårigheter kraven på den mellannivå som är målet, skruvar man upp testet och ser om eleven klarar även den högre nivån. Är mellannivån för svår sänker man ribban lite.
Till sitt stöd har läraren ett material som talar om hur testerna ska genomföras. Som att i matematikdelen iaktta och notera om eleven behöver ”pekräkna” prickarna på en tärning, om den behöver räkna på fingrarna eller behöver stöd av föremål för att kunna räkna ut vissa saker.
Kraven ökar i takt med att barnet blir äldre och finns i olika varianter beroende på om eleven går i grundskola, specialskola eller har svenska som andraspråk.
Verksamheten som testas - inte barnen
Jenny Rickardsson ser inte bedömningskraven som något dramatiskt, även om det förstås innebär mer jobb för hennes del. Snarare tvärtom.
– Jag gör redan bedömningar hela tiden och det här kan bli en bekräftelse på att jag gjort rätt sådana tidigare, säger hon.
Fördelarna är, menar hon, att hon tvingas avsätta gott om tid till varje enskilt barn. Vissa moment kan dessutom genomföras inom ramen för den ordinarie undervisningen. Som där eleven ska visa att den förstått innehållet i en uppläst berättelse.
– Jag läser redan nu för barnen varje dag och pratar om innehållet. Så det testet kan jag göra genom att efter lässtunden fokusera på en enskild elev och ställa frågor på det vi läst.
Hon är noga med att poängtera att det inte är barnen som testas, utan verksamheten.
– Testet visar inte bara om de når målen utan också om de förstår min undervisning och om jag har lagt fokus på rätt saker, säger hon.